Department of education, communication and learning / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL)
Browse by
Collections in this community
Recent Submissions
-
Genus i förskolan. En litteraturstudie om hur förskollärare påverkar barns lek.
(2020)I dagens samhälle diskuteras könsroller flitigt och förskolorna har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande enligt deras läroplan (Skolverket, 2018). Våra upplevelser från ... -
“Ja, ja frågan är om man får det”. En studie om samverkan och vårdnadshavares möjlighet till delaktighet i förskolan.
(2020)Samverkan lyfts ofta som central för att kunna bidra till att barn får en positiv och trygg förskolemiljö. Däremot finns det ingenstans beskrivet hur arbetet med samverkan skall utföras. I denna studie undersöks hur ... -
Förskollärares uppfattningar om barns språkutveckling under leksituationer
(2020)Bakgrund: Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) lär barnen genom att leka, samspela och reflektera. Förskollärare ska ansvara för att utmana barnens nyfikenhet för att stimulera och utveckla språk och kommunikation. ... -
En undersökning av hur högläsning används som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling
(2020)Språket är jaget, språk är förenat till mitt identitetsskapande, språk är ett värdefullt verktyg som jag oreflekterat använder mig av ständigt. Något som är en självklar men omedveten handling vi brukar dagligen. Idag ... -
En fenomenografisk studie om förskollärares uppfattning kring anknytning vid inskolning
(2020)Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet anknytning, och att sedan urskilja variationer. Den teoretiska utgångspunkten är anknytningsteorin, som behandlar hur nära och känslomässiga ... -
Förskollärares resonemang kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling. En kvalitativ intervjustudie.
(2020)Syftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling samt hur de möjliggör detta utifrån sitt förhållningssätt. I den barninitierade leken men även den vuxeninitierade ... -
Dokumentation i förskolan. Vad blir till?
(2020)Syftet med vår studie är att undersöka olika förskollärares uppfattningar av dokumentation samt hur dokumentation kan bli till i förskolan. Förskolans läroplan revideras och uppdateras ständigt och därav menar vi att ... -
Hur kan högläsning som pedagogiskt verktyg främja barns språkutveckling? En undersökning av läsmiljöer och didaktiska metoder i fyra förskolor i Göteborgsområdet.
(2020)Studien behandlar frågan kring hur läsmiljöer skapas, syftet med dessa samt vilka didaktiska metoder som nyttjas vid högläsning i förskolan. Syftet med studien är att uppmärksamma högläsning som ett pedagogiskt verktyg ... -
En översiktsstudie över forskningsfältet flerspråkighet i förskolan. Pedagogers arbetssätt och utmaningar.
(2020)Sverige är ett land där det talas många olika språk och där implementeringen av flerspråkig undervisning visar sig vara en stor utmaning för pedagoger i förskolor. Pedagogernas roll är enligt förskolans läroplan ... -
Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. En kvalitativ studie om alternativ och kompletterande kommunikation utifrån kunskap och inkludering
(2020)Förskolan omfattar åldersgrupperna ett till sex år, detta innebär att barnen befinner sig i olika utvecklingsfaser där den kommunikativa förmågan skiljer sig åt. Det finns bland annat barn med annat modersmål än svenska, ... -
Sekundära omsorgsrelationer i den pedagogiska praktiken. En empirisk studie.
(2020)Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns anknytning vid inskolning, samt vilka strategier pedagogerna beskriver att de använder för att skapa förutsättningar till en trygg inskolning ... -
Inskolning under en pandemi. Förskollärares upplevelser utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv
(2020)Under året 2020 har världen drabbats av en pandemi orsakad av viruset Covid-19. Då vi inte har upplevt en pandemi som har påverkat oss på det här sättet innan, är det ett relevant och aktuellt ämne. Eftersom det inte ... -
Trauma. Hur pedagoger i förskolan förstår och möter barn med trauma
(2020)Vår studie riktar sig mot att undersöka om förskollärare har en strategi som kan stödja barn som utsätts för trauma, om så är fallet, vilken typ av strategi är det och vilken kunskap har de? Syftet med studien är också ... -
Musikaktiviteter i förskolan. Pedagogernas uppfattningar och förhållningssätt
(2020)Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma förskolepedagoger förhåller sig till ämnet musik och sång i sin undervisning. Detta innebär att undersöka såväl pedagogers val av musikaktiviteter som deras ... -
Planeringstid. En fenomenografisk studie om grundlärares i fritidshems uppfattningar av planeringstid.
Tidigare forskning visar att lärare inom fritidshem inte ges tillräckliga förutsättningar i form av planeringstid för att bedriva en fritidshemsverksamhet av god kvalitet utifrån vad skollagen och styrdokumentens ... -
"Det behöver inte bara vara att man anknyter ihop det till en idrottshall eller en idrott" - en kvalitativ intervjustudie av lärare i fritidshems uppfattningar om användningen av fysisk aktivitet i fritidshem och skola
Studiens syfte är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring barns fysiska aktivitet och hur fysisk aktivitet används i fritidshemmet. Anledningen till valet av just fysisk aktivitet på fritidshemmet är de olika ... -
Fritidshemmet som en plattform för ett interkulturellt förhållningssätt - En kvalitativ studie om hur personal i fritidshem talar om nyanlända och flerspråkiga elevers språk i verksamheten.
Idag är det vanligt på fritidshemmen att det finns flera elever med ett annat modersmål än svenska. Vilket gör att det blir viktigt som personal att arbeta på ett sätt som möter elevernas behov och hjälper dem att få ... -
Didaktiska positioner vid elevers fria lek på fritidshem. En studie om fritidslärares och pedagogers didaktiska intentioner i den fria leken på fritidshem
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka fritidslärares och pedagogers didaktiska positioner och vad deras interaktion i den fria leken syftar att åstadkomma med för kunskap eller förmåga hos eleverna. Vår ... -
Fritidshemmet som en tvångstidsverksamhet? En kvalitativ studie om barns berättelser om fritid.
Examensarbetets syfte är att studera hur barn dels talar om fritid och dels talar om fritidshemmet som plats och tidrum. En central tankegång i denna uppsats är att diskursen skapar möjliga eller omöjliga handlingar, ... -
”Det blir inte bättre, det blir bara mer” - Specialpedagogik i fritidshemmet.
I vår studie har vi valt att fokusera på de elever som anses vara i svårigheter i fritidshemmet. Det är ett område där forskningen är begränsad och vårt syfte var således att bidra med specialpedagogisk kunskap till det ...
RSS 1.0