Förlängande rörelser. En livsvärldsstudie om kroppslig vakenhet hos en grupp elevassistenter på en anpassad gymnasieskolas individuella program
Abstract
Syfte: Studien följer en specifik grupp elevassistenter och elever på en anpassad gymnasie skola, individuellt program. Syftet är att undersöka hur elevassistenternas samspelande
arbete gestaltar sig i relation till de egna eleverna, vilket i sin tur ses som en del av
elevernas förutsättningar för lärande. Vidare vad som är avgörande i elevassistenternas
arbete för att eleverna ska kunna erfara en känsla av att kunna själv, trots ett betydande
behov av såväl fysiskt som mentalt stöd från personalens sida. Slutligen prövas hur
livsvärldsfenomenologisk teori kan användas för att belysa elevassistenternas arbete.
Teori: Studien använder sig av livsvärldsfenomenologisk teori med betoning på Merleau Pontys begrepp livsvärld, levd kropp, intersubjektivitet och horisont. Livsvärlden är en
levd och konkret värld som inte kan reduceras till enbart omgivande fysiska föremål.
Livsvärlden är förbunden med ett subjekt som lever, erfar och agerar i den med såväl
sin kropp som sitt medvetande. Kropp och medvetande utgör en odelbar enhet, en så
kallad levd kropp. Den levda kroppen utgör centrum för var och ens erfarande av
världen. Intersubjektiva möten, möten mellan subjekt, uppstår när människors levda
kroppar interagerar. Då kan deras horisonter och upplevelser av världen förskjutas.
Metod: Studien har under knappt ett halvt år följt en grupp elevassistenter och elever på en
anpassad gymnasieskola, individuellt program. Eleverna har behov av både fysiskt och
mentalt stöd från personalen för såväl skolarbete som olika aktiviteters genomförande.
Empiri har samlats in i form av observationer, anteckningar, fotografier samt
individuella, kvalitativa intervjuer med gruppens fem elevassistenter. Med stöd av en
intervjuguide lyftes frågor fram om samspel, stöd och autonomi i relation till eleverna.
Empirin har bearbetats och analyserats i flera led. Därmed har förståelsen för materialet
successivt förändrats, vilket kan liknas vid ett pendlande i en hermeneutisk spiral.
Resultat: Det som visar sig avgörande för att eleverna ska kunna erfara en känsla av autonomi
och av att kunna själv, är att elevassistenterna möter eleverna som tydliga subjekt på ett
vaket och lyhört sätt. Vidare att de i ett ständigt perspektivtagande växlar mellan att
vara ett erfarande subjekt vid sidan av elevens subjekt och ett utförande objekt som låter
sin kropp integreras med elevens kropp. En omvändbarhet mellan styrande och följande
visar sig när elevassistenterna tar in elevernas intentioner och genomför aktiviteter
med/åt eleverna. Elevassistenternas sätt att agera och möta eleverna uppfattas som
baserat på en erfarenhetskunskap, vanligen tagen för given. Denna förvärvade kunskap
används på ett ömsom spontant och reflekterande vis. Livsvärldsfenomenologi har på
ett genomgripande sätt ökat förståelsen för interaktionen mellan elever och personal i
den regionala värld som denna anpassade gymnasieskola utgör.
Degree
Student Essay
Collections
Date
2023-11-08Author
Hellqvist, Anna
Keywords
livsvärldsfenomenologi
levd kropp
horisont
relation
anpassad gymnasieskola
intellektuell funktionsnedsättning
Language
swe