”Innan kanske man bara skrapat på ytan” En aktionsforskningstudie om utveckling av arbetet med sjukvårdsrädda barn i delaktighetsbokspraktiken på en lekterapi.

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur pedagoger på en lekterapi kan utveckla och förbättra arbetet med sjukvårdsrädda barn i delaktighetsbokspraktiken. Teori: Teorin om praktikarkitekturer stödjer studien att svara på frågeställningarna kring praktikens sägande, görande och relaterande samt möjligheter och begränsningar genom de kulturella-diskursiva, de materiella-ekonomiska och de sociala-politiska arrangemangen runt delaktighetsbokspraktiken. Resultatet genomlyses och förstärks med begrepp från sociokulturellt perspektiv på lärande och salutogent förhållningssätt. Metod: Den metodologiska ansatsen i studien är kritisk aktionsforskning. Metoder som använts för dokumentation har varit ljudinspelade semistrukturerade gruppintervjuer och strukturerad loggbok. Resultat: Studien visar att aktionsforskningen bidrog till att pedagogerna utvecklade och förbättrade delaktighetsbokspraktiken. Pedagogerna tillägnade sig fördjupad kunskap om copingstrategier vilket ledde till framtagandet av ett bildverktyg att använda i arbetet med barnen. Utvecklingen i intervjuerna leder till slutsatsen att fortbildning och användande av ett verktyg gjorde pedagogerna mer medvetna och trygga i sitt arbete. De lämnade på ett naturligt sätt mer ansvar och makt åt barnen och fokus ökade på barnets perspektiv och delaktighet. Resultatet är genomlyst av möjligheter till lärande ur sociokulturellt perspektiv. Det gör att barnets perspektiv i delaktighetsbokspraktiken synliggörs och förstärks. Ett salutogent förhållningssätt utifrån KASAM:s begrepp, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är applicerat på resultatet. Användningen av begreppen stöder pedagogerna att rikta insatserna så barnet får möjlighet att stärka KASAM i vårdsituationen.