Show simple item record

dc.contributor.authorAronsson, Gunnarswe
dc.contributor.authorLindh, Tomasswe
dc.date.accessioned2007-05-09T09:46:17Z
dc.date.available2007-05-09T09:46:17Z
dc.date.issued2004swe
dc.identifier.isbn91-7045-722-0swe
dc.identifier.issn0346-7821swe
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/4332
dc.description.abstractWork conditions among workers with good long term health : A population study The aim of this study was to investigate, which work- and private life related factors, that are associated with long-term good health. A further question concerns if there are different factors that explain health and illness. Long-term health was operationalized as low sickness absenteeism and low sickness presenteeism during a 2-year period. With this definition 28 percent were classified as having good long-term health. The study is based on a representative sample with more than 2000 individuals, who responded to a questionnaire two times with a one-year interval. Univariate and multivariate analysis with 22 independent variables show that there are predicting factors for long term good health in working life (support, time pressure, control, resources for doing a good job, satisfied with quality) as well as in private life (economic margin, work load, relations). It seems that the health advantage of sufficient resources and experience of good quality leveled out on a lower level among men than among women. The same pattern appear for support from chief. Variables with health effects were often asymmetric, i.e they were related to health as well as to ill health. A recommendation is that health psychological variables should be included in further research, as a completion to the dominance of variables developed within a research paradigm focused on illness and disease. Key word: sickness absenteeism, sickness presenteeism, long term health, illness, work organization, work environmenteng
dc.description.abstractHuvudfrågan i studien handlar om vilka arbets- och privata förhållanden som ökar sannolikheten för att en individ skall vara långtidsfrisk och om det är olika faktorer som predicerar hälsa och ohälsa. Långtidsfriskhet operationaliserades som låg sjukfrånvaro och låg sjuknärvaro över en tvåårsperiod och 28 procent betraktas då som långtidsfriska. Studien bygger på ett representativt urval på 2 000 personer som besvarat en enkät två gånger med ett års mellanrum. Unvariata och multivariata analyser med långtidsfriskhet som beroende variabel och 22 oberoende variabler visade att predicerande faktorer finns såväl i arbetslivet (rätt yrke och rätt arbetsplats, stöd från chef, tidspress, kontroll, resurser för att göra ett bra jobb, nöjd med kvaliteten på utfört arbete) som hos individen och i hemmiljön (kontantmarginal, arbetsbelastning, relationer till närstående). Vinsten ur hälsosynpunkt med tillräckliga resurser och att vara nöjd med kvaliteten planade ut tidigare för männen än för kvinnorna. Samma mönster fanns för stöd från chef. Långtidsfriskhet följer arbetsmarknadsstrukturer med lägsta andelen bland anställda inom vård, skola och industriarbete och högsta inom teknik, data och kontor. Variabler med hälsoeffekt fungerar vanligen symmetriskt, dvs de ger utslag såväl åt hälsa som ohälsa. Avslutningsvis diskuteras metodproblem, praktiska slutsatser och fortsatt forskning. En slutsats är att i fortsatta studier av långtidsfriskhet bör hälsopsykologiska variabler inkluderas, som komplettering till dominansen av variabler som är utvecklade inom ramen för ett ohälsoparadigm.swe
dc.format.extent21 pagesswe
dc.language.isosweswe
dc.publisherArbetslivsinstitutetswe
dc.relation.ispartofseriesArbete och Hälsa 2004:10swe
dc.titleLångtidsfriskas arbetsvillkor : En populationsstudieswe
dc.typetextswe
dc.type.svepreportswe
dc.gup.price80 SEKswe


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record