Show simple item record

dc.contributor.authorAbelius, Lena
dc.date.accessioned2012-11-27T08:31:56Z
dc.date.available2012-11-27T08:31:56Z
dc.date.issued2012-11-27
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/31623
dc.description.abstractSyfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns. Problemformulering: • Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet? • Vilka framtidsvisioner finns? Teorianknytning Examensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare. Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor. Obalansen på ledningsnivå hänger bl.a. ihop med att det skett många byten av rektorer, samtidigt som ledningen på förvaltningsnivå inte är färdigställd. Skolans resursteam fungerar inte, då dess handläggningstider är för långa. När begreppet integrering/ inkludering berörs, nämns två elever från den tidigare institutionsskolan som skolans exempel. Skolan önskar att stadsdelsförvaltningen blir mer aktiv i utvecklingsarbetet. I rektorsgruppen finns det enskilda uppfattningar om hur skolformerna skall hanteras. En rektor strävar mot en tydlig särskiljning medan en annan vill skapa en helhet. I rektorernas visioner finns en önskan att på alla nivåer arbeta för att skapa en samhörighet. Lärarnas syn på nuläget är att de är besvikna över att organisationen är ostrukturerad och ledarskapet begränsat och otydligt. Lärarna menar att de inte får den hjälp de behöver i sitt dagliga arbete. De upplever att de själva får ta sig an arbetsuppgifter som borde utföras av ansvariga rektorer. Lärarna på Frölundaskolan har ett ömsesidigt samarbete för att klara vardagen. Lärarna på de båda skolorna har en vision om en helintegrerad verksamhet med en rektor. Det finns ingen d v s att det inte finns någon särskiljning av de olika skolformerna. Rektorerna borde vara ute i den dagliga verksamheten samt samarbeta på alla nivåer. Bräcke Östergårdsskolan har en önskan om att deras arbete blir synliggjort både i och utanför skolans väggar. Undersökningen visade att i nuläget finns ett relationellt perspektiv och en överrepresentation av det kategoriska perspektivet i båda verksamheterna, men en strävan mot en mer inkluderande verksamhet framkom i visionen.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesHT12-IPS-03 SPP600sv
dc.subjectsamarbetesv
dc.subjectdelaktighetsv
dc.subjectgemenskapsv
dc.subjectintegreringsv
dc.subjectinkluderingsv
dc.subjectkategoriskt-relationellt perspektivsv
dc.titleTvå skolvärldars möte. En institutionsskolas fysiska integrering med en kommunal grundskola i ett inkluderande perspektivsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record