En kvantitativ studie av antalet motioner till utbildningsutskottet och om det följer mittenväljarnas prioritering av utbildningsfrågor

Abstract

Responsivitet från riksdagspartierna gentemot befolkningen är väsentligt för en demokrati (Pitkin, 1967). Tidigare forskning (Klüver & Sagarzazu, 2016; Wagner & Meyer, 2014) har funnit att partier i västerländska demokratier generellt är lyhörda till mittenväljare, genom att studera partiernas pressmeddelande och valmanifest. Jag argumenterar i detta arbete för att motioner som partierna lägger till utskotteten i riksdagen är ett bättre verktyg för att mäta responsivitet, detta då dessa är grunden till nya policys, medan valmanifest och pressmeddelanden visar på en önskad politik. Detta examensarbete syftar till att undersöka responsivitet från riksdagspartierna gentemot mittenväljarnas prioriteringar av utbildningsfrågor, perioden 1987–2021. Metoden för att undersöka detta bygger på att jämföra mittenväljarnas prioriteringar av skola/utbildning (SOM-institutet, 2022) och den procentuella andelen motioner lagda till utbildningsutskottet (Riksdagen, 2022b) vid samma år. Regeringsstatus och ägande av sakfrågor har i den tidigare litteraturen (Romeijn, 2020; Wagner & Meyer, 2014) visats påverka responsivitet, vilket leder till att dessa fenomen även bör undersökas i detta arbete. I resultatet går det inte att finna systematiskt stöd för responsivitet gentemot mittenväljarna prioriteringar av skola/utbildning från partierna, dock visar undersökningen på tendenser till responsivitet. Vidare forskning bör utföras inom forskningsfältet och då med motioner som mätinstrument.