Show simple item record

dc.contributor.authorPaulsson, Maria
dc.date.accessioned2022-12-01T12:03:55Z
dc.date.available2022-12-01T12:03:55Z
dc.date.issued2022-12-01
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/2077/74345
dc.description.abstractBakgrund: En ny socialtjänstlag träder i kraft och ställer krav på att verksamheter inom socialtjänsten ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket också är en utav kunskapskällorna inom modellen för en evidensbaserad praktik (EBP). Så som EBP har tenderat att implementeras har varit ett omdiskuterat ämne som har varit särskilt kritiserat inom det sociala arbetet som kunskapsområde. Socialstyrelsen som är en av Sveriges mest centrala aktörer inom kunskapsstyrning, har initierat ett projekt för att ta fram ett webbaserat stöd i EBP för socialtjänsten. När framtagandet av stödet studeras används teoretiska verktyg från Social worlds framework och aktörnätverksteori (ANT), två traditioner med rötter i det interdisciplinära fältet teknik- och vetenskapsstudier (science and technology studies, förkortat STS). Syfte: Syftet med den här studien är att öka förståelsen för hur skilda perspektiv på kunskap hanteras i Socialstyrelsens arbete med framtagandet av ett webbaserat stöd i EBP för socialtjänsten och på så sätt bidra med kunskap om hur det har behövt utformas för att möta balansen mellan ursprungliga kriterier för evidensbasering i förhållande till ett komplext kunskapsområde som socialt arbete. Metod: Ingången till att studera framtagandet av det webbaserade stödet i EBP har varit en praktikplats på Socialstyrelsen, en av metoderna för att undersöka frågeställningarna kring framtagandet av det webbaserade stödet är därför en deltagande observation. Den metoden kombineras med analys av relevanta dokument samt intervjuer med ansvariga för och deltagare i projektgruppen för framtagandet av det webbaserade stödet. Resultat: Socialstyrelsens arbete med framtagandet av det webbaserade stödet påverkats av att skilda perspektiv på kunskap har gett upphov till motsättningar kring EBP och kunskapsstyrning. Skilda perspektiv på kunskap handlar i det här fallet om förflyttningen från en evidensmodell med rötter i Evidensbaserad medicin där kunskapskällors tillförlitlighet bedöms utifrån en evidenshierarki, till en modell som likvärdigt beaktar en variation av kunskapskällor. Det handlar också om en förflyttning av Socialstyrelsens roll gentemot praktiken, från en mer styrande tillsynsroll som har varit föremål för kritik från akademin, till en mer stödjande roll som myndighet hellre vill att praktiken ska förknippa dem med idag. Socialstyrelsen vill, givet det missförstånd som varit, betraktas som en myndighet som beaktar olika kunskapskällor likvärdigt och inte utifrån en evidenshierarki. Diskussion: Utifrån Socialstyrelsens berättelse om missförståndet kan Socialstyrelsen, akademin och praktiken förstås som aktörer inom olika sociala världar som möts kring EBP och kunskapsstyrning, två begrepp som ka betraktas som gränsobjekt som gett upphov till motsättningar mellan dessa aktörer. Det webbaserade stödet kan ses som ett kunskapsobjekt med ett dubbelsidigt syfte som dels handlar om att möta praktikens behov av stöd i görandet av EBP, men också att göra bilden av sin kunskapssyn rättvisa.en
dc.language.isosween
dc.subjectKunskapsstyrning, Socialtjänsten, Socialstyrelsen, evidensbaserad praktiken
dc.titleATT GÖRA EBP Styrning, stöttning och viljor i framtagandet av ett webbaserat stöd i EBP för socialtjänstenen
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.svepH2
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteoriswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Scienceeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record