| dc.description.abstract | Ämnet hem- och konsumentkunskap ska lära ut många stora saker på lite tid. För att klara av det krävs en god planering och effektiva undervisningspraktiker. Den här studien ämnar kartlägga undervisningspraktiker i hem- och konsumentkunskap, kopplade till två exempelområden; hygien och näring, för att sedan analysera vad som karaktäriserar dessa samt på vilket sätt eleverna anser att det påverkar deras kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. För att göra detta planerades en kvalitativ enfallsstudie med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med två hem- och konsumentkunskapslärare samt fokusgruppsintervjuer med ett urval av deras elever. För att koda materialet användes en riktad innehållsanalys och begreppet food literacy användes för att analysera resultatet. Food literacy innebär att kunna göra medvetna val av mat utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Kompetensen är uppbyggt av tre olika dimensioner, kunskap, färdighet och förhållningssätt. Resultatet visade på två distinkta undervisningspraktiker, implicit- och explicit undervisning. Hygienundervisningen var implicit medan näringsundervisningen var explicit. Eleverna hade inte hade tillräckliga kunskaper eller förhållningssätt för att diska på ett hygieniskt sätt, medan deras färdigheter var tillräckliga. Däremot hade de tillräckliga kunskaper och färdigheter för att diska miljövänligt, men endast ett till viss del tillräckligt förhållningssätt. Den explicita undervisningen var mer lämpad för att eleverna skulle utveckla food literacy, men även den tog inte hänsyn till förhållningsätt i tillräcklig grad. Eleverna önskar att undervisningen ska koppla ihop de tre dimensionerna bättre. Vidare forskning bör undersöka flera undervisningspraktiker, gärna genom observation, och koppla dem till undervisningsinnehåll samt analysera på vilket sätt det påverkar elevernas food literacy. | en |
