Show simple item record

dc.contributor.authorFaxér, Johanna
dc.date.accessioned2017-09-14T12:36:02Z
dc.date.available2017-09-14T12:36:02Z
dc.date.issued2017-09-14
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/53741
dc.description.abstractSyftet med studien är att undersöka hur situationen för mapuchefolkets språk, mapuzungun, ser ut i dagsläget i Temuco i regionen La Araucanía i södra Chile, samt att undersöka dess möjligheter till revitalisering. Syftet med studien är även är att bidra med kunskap om hur man arbetar för att stärka språkets status, och hur mapuchefolket själva ser på språkets situation och framtid, det arbete som görs från statens sida, och ifrån dem själva. Jag analyserar de rättigheter som rör minoritetsspråk och urspråk i FN:s deklaration om ursprungsbefolkningars rättigheter (ONU 2007), ILO:s konvention om ursprungsbefolkningars rättigheter (OIT 1989), samt analyserar hur den chilenska lagstiftningen (1980, 1993, 2009) förhåller sig till dessa. Jag problematiserar begreppen revitalisering (revitalización), särskilt i förhållande till att stärka kulturen (Fishman 1991, Tsunoda 2006) och retraditionalisering (retradicionalización) (García Barrera 2009, 2012) för att analysera den rörelse som finns för att stärka mapuzunguns status och vitalitet. Studien hör till den antropologiska lingvistiken, och vi har använt två olika metoder för att samla in information. Jag har genomfört 10 intervjuer med personer som arbetar med utlärningen av mapuzungun, både inom skolan och akademins värld (formella initiativ) och inom organisationer och föreningar som arbetar ideellt (informella initiativ). Jag har även använt oss utav deltagande observation i två initiativ som lär ut mapuzungun. Målet har varit att lyfta fram mapuchefolkets röster och deras egna perspektiv. Att revitalisera ett hotat språk är ett enormt projekt, men i mapuzunguns fall görs det ett stort arbete från flera framstående organisationer och föreningar. Däremot kan vi se, i enighet med deltagarna i studien, att den chilenska staten inte gör tillräckligt för att stärka språkets position eller att skapa förutsättningar för dess utveckling. Framtiden för mapuchespråket ser ändå ljus ut då initiativen växer i storlek och utvecklar nya metoder. Dels för att lära ut språket t.ex. genom internat, men även då dess användning sprider sig från de traditionella till moderna kontexter, så som internet. Vi ser även att revitaliseringen av språket är starkt kopplat till en återfinnande av de traditionella kulturuttrycken, vilket bekräftar att språk och kultur har ett intimt samarbete i processen.sv
dc.language.isospasv
dc.relation.ispartofseriesSPL masteruppsats, SIK, spanskasv
dc.relation.ispartofseriesSPL 2017-041sv
dc.subjectspanskasv
dc.subjectChilesv
dc.subjectLa Araucaníasv
dc.subjectmapuchefolketsv
dc.subjectantropologisk lingvistiksv
dc.subjectursprungsbefolkningsv
dc.subjectminoritetsspråksv
dc.subjectrevitaliseringsv
dc.subjectretraditionaliseringsv
dc.subjectmapuzungunsv
dc.titleRevitalización del mapuzungun en Temuco, La Araucaníasv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Languages and Literatureseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturerswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record