Show simple item record

dc.contributor.authorHunehäll Berndtsson, Kristina
dc.date.accessioned2017-06-22T12:47:39Z
dc.date.available2017-06-22T12:47:39Z
dc.date.issued2017-06-22
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/52668
dc.description.abstractStudien syftade till att belysa kränkningar och våld på högstadiet samt skolpersonals åtgärdsstrategier. Studiedesignen var en fallstudie bestående av två skolor (årskurs 6-9 respektive 7-9) valda för att de representerade demografiska ytterligheter ifråga om samhällsklass. Det första fallet var en högstadieskola belägen i ett högresursområde med landsbygdskaraktär bestående av etniskt vit övre medelklass. Den andra högstadieskolan var belägen i ett urbant lågresursområde bestående av lägre arbetarklass med utländsk härkomst. Det empiriska materialet samlades in genom systematiska intervjuer med rektorer och skolpersonal som arbetade med elevhälsa, därtill gjordes observationer av elevhälsoteamsmöten och en elevhälsokonferens. Materialet analyserades med hjälp av ett sociologiskt och socialfilosofiskt ramverk samt en diskursanalytisk ansats. Analysen syftade till att besvara studiens frågeställningar utifrån ett klass- och maktanalytiskt perspektiv, för att belysa hur klass- och platsbundna diskurser kan ses relatera till institutionella diskurser. Studien visade att nätkränkningar var den vanligaste formen av kränkning på skolan belägen i ett högresursområde. Kränkningarna beskrevs härröra ur klasshierarkier och statuspositioneringar inom gruppen och problemet bedömdes vara störst bland flickor. Kränkningar relaterades också till social och biologisk mognad. Fysiska våldshandlingar förekom på skolan men inte i form av regelrätta slagsmål. På skolan belägen i ett lågresursområde beskrevs verbala kränkningar som vanligast. Kränkningarna uppgavs vara en följd av klasshierarkier inom området samt neuropsykiatriska diagnoser, hedersrelaterade kränkningar och kravet på att flickor uppvisade en normativ muslimsk klädkod. Nätkränkningar beskrevs förekomma i mindre omfattning medan systematisk mobbning ansågs ovanligt. Fysiskt våld förekom i regel endast bland de yngsta eleverna i årskurs 6. Skolornas strategier i hanteringen av våld och kränkningar anpassades efter överordnade diskursiva uppfattningar om elevernas och områdets samhällsklass. Inom det övre medelklassområdet arbetade elevhälsoteamet aktivt för att hantera våld och kränkningar utifrån en beteendereglerande arbetsmodell för att åstadkomma respektabilitet i enlighet med förväntade övre medelklassnormer. På skolan belägen inom ett lägre arbetarklassområde var elevhälsoteamet inte involverade i arbetet med kränkande behandling. Skolans huvudsakliga strategi var att detta arbete skulle hanteras av lärarna, ett antimobbningsteam samt med hjälp av ett omfattande samarbete med socialtjänst och polis.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesVT17-2920-003-PDA523sv
dc.subjectdiskursanalyssv
dc.subjectskolasv
dc.subjectklasssv
dc.subjectmaktsv
dc.subjectfallstudiesv
dc.subjectkränkningarsv
dc.subjectvåldsv
dc.title”Ett hot är ett hot, även på nätet” En studie av våld och kränkningar på två högstadieskolorsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education, communication and learningeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record