Show simple item record

dc.contributor.authorCarlstén, Anette
dc.contributor.authorEscanellas Mann, Daniel
dc.date.accessioned2016-02-22T12:45:35Z
dc.date.available2016-02-22T12:45:35Z
dc.date.issued2016-02-22
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/42010
dc.description.abstractStudiens syfte är att belysa förutsättningarna för långsiktiga effekter av Matematiklyftet, med fokus på alla elevers möjligheter att nå kunskapskraven. Detta görs genom att dels belysa hur fortbildningsinsatsen Matematiklyftet påverkat utformningen av undervis¬ning i matematik för de lärare som deltagit i insatsen, och dels genom att belysa sådana faktorer som är avgörande för att effekterna ska ge avtryck i den fortsatta verksamheten på skolan och därigenom bli bestående. Studien genomförs genom att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om fortbildningens effekter på lärares kompetens och på matematikundervisningens genomförande. Dessutom undersöks lärares uppfattningar om nödvändiga förutsättningar på organisationsnivå för att effekterna ska bli bestående, samt rektorers syn på vilka förutsättningar de behöver skapa. De frågeställningar som studien söker svar på är: o Vilka är lärares uppfattningar om fortbildningsinsatsen Matematiklyftets effekter på deras kompetens och på matematikundervisningens genomförande, med fokus på alla elevers möjligheter att nå kunskapskraven? o Vilka är rektorers uppfattningar om fortbildningsinsatsen Matematiklyftets effekter på matematikundervisningens genomförande, med fokus på alla elevers möjligheter att nå kunskapskraven? o Vilka är lärares uppfattningar om nödvändiga förutsättningar på organisationsnivå för att effekterna ska bli bestående? o Vilka förutsättningar uppfattar rektorer att de behöver skapa för att effekterna ska bli bestående. Studien har genomförts inom verksamhets- och skolutveckling samt specialpedagogik. Studien utgår från det kommunikativt- relationsinriktade perspektivet med stöd av teorier inom verksamhets- och skolutveckling. Då vårt syfte dels är att undersöka effekter av Matematiklyftet, men också vilka tankar lärare och rektorer har kring fortsatt utveckling och bestående, effekter använder vi oss av teorierna double loop-strategin (Argyris & Schön, 1996), systemtänkandet (Senge, 1995) samt det förståelseinriktade lärandet (Scherp, 2003). Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som utgår från en frågeguide. Studien har fallstudien som forskningsansats med inslag av feno¬menologi och hermeneutik. Samtliga lärare och rektorer ansåg att fortbildningsinsatsen Matematiklyftet har varit av stort värde, vilket innebär effekter i undervisning i form av mer kommunikation och interaktion, ett mer frekvent kollegialt samarbete, djupare förståelse och innehåll i diskussioner samt skapat en vilja att fortsätta utvecklas. Resultatet visar också att det ser olika ut kring frågan hur de tänker gå vidare med matematikutveckling. Det gäller fram¬förallt vad rektorerna anser krävs för att lärarna ska fortsätta fortbilda sig i matematik.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesHT15 IPS05 SLP600sv
dc.subjectVerksamhetsutvecklingsv
dc.subjectskolutvecklingsv
dc.subjectformativ bedömningsv
dc.subjectfeedbacksv
dc.subjectkommunikationsv
dc.subjectproblemlösningsv
dc.subjectmatematiklyftetsv
dc.titleLÅNGSIKTIGA EFFEKTER AV MATEMATIKLYFTET En fallstudie i en kommunsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record