Hälsofrämjande arbete i grundskolan

Abstract

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning. Vid skolan ska ett elevhälsoteam finnas närvarande för att jobba främjande med elevernas hälsa.

Syftet med uppsatsen är att utifrån olika verksamma professioner vid skolan undersöka hur hälsofrämjande arbete bedrivs med utgångspunkt i deras ansvarsområde och kompetens. De professioner som intervjuades var idrottslärare, hem och konsumentkunskapslärare, måltidspersonal och skolsköterska.

Undersökningen bygger på en semistrukturerad intervjustudie, där ämneslärare och skolpersonal vid två skolor deltog. Intervjuerna visar att de tillfrågade anser att det inte bedrivs tillräckligt med hälsofrämjande arbete på skolorna. I ämnet idrott och hälsa ska det finnas både teori och praktik, de tillfrågade idrottslärarna uppger att mest tid läggs på praktik och att teoridelen prioriteras bort i förmån för rörelse. Måltidsituationen på båda skolorna anses vara bullrig och eleverna äter under tidspress. Båda skolsköterskorna uppger att de inte har tid till att jobba främjande utöver de hälsosamtal som ingår i grundskoleutbildningen.

Resultaten visar att skolorna jobbar utifrån sina förutsättningar men tidbrist, pressade kursplaner och dålig ekonomi är begränsade faktorer i det hälsofrämjande arbetet.