Trygga Komarken? En studie av sambandet mellan utomhusmiljöns utformning och invånarnas upplevda trygghet.

Abstract

Trygga boendemiljöer är en hörnsten i socialt hållbara samhällen och enligt de globala målen i Agenda 2030 att betrakta som en mänsklig rättighet. Tidigare forskning, som primärt haft ett fokus på socioekonomiskt utsatta områden företrädesvis i storstadsområden, har påvisat ett samband mellan den fysiska utformningen av bostadsområden och invånarnas upplevda trygghet. Denna uppsats syfte är således inriktat på att bredda forskningsfältet genom en studie av det storskaligt modernistiska bostadsområdet Komarken i det sett till sin storlek ringa Kungälvs kommun. Den metod som används för att uppnå detta syfte är en typ av flermetodsforskning innefattande en fältstudie i Komarken, en surveyundersökning riktad mot de boende i området samt två kvalitativa intervjuer med offentliga tjänstepersoner. Därefter analyseras och diskuteras det resultat som genererats av dessa metoder i relation till studiens teoretiska ramverk och tidigare studier i bostadsområden av liknande karaktär. När det kommer till uppsatsens övergripande resultat har studien visat att en majoritet av invånarna i Komarken känner sig trygga i sin utomhusmiljö. Studien har även påvisat att den upplevda tryggheten är fallande med respondenternas ålder och att kvinnor känner sig något mindre trygga i den externa boendemiljön än män. Vidare framgår det tydligt att boende med utländsk bakgrund och invånare som hyr sin bostad känner sig mer trygga än de som äger sitt boende eller uppger att de har inhemsk bakgrund. När det gäller invånarna i Komarkens förslag till trygghetsskapande förbättringar angav en majoritet av respondenterna att de vill se ökad övervakning i någon form. Slutligen kan det konstateras att resultatet över lag ligger i linje med tidigare studier men att uppsatsen har breddat forskningsfältet och således bekräftat att de samband som belagts i stora städer till stor del även gäller i en småstadskontext.