SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT VÅRDA BARN I PALLIATIVT SKEDE En litteraturöversikt

Abstract

Bakgrund: Att vårda barn i palliativt skede ingår i en betydande andel sjuksköterskors dagliga arbete. Barns behov inom den palliativa vården skiljer sig från vuxnas vilket därmed gör att vården ser olika ut. I palliativ vård av barn har familjen en viktig roll, för att få så bra kontakt med barnet som möjligt behövs även en relation till familjen skapas. Barn ska precis som vuxna ha inflytande över den vård som tas emot, därför behöver vården anpassas efter barnets ålder och mognad. Lindring av barnets lidande är en central del av sjuksköterskans arbete, när detta inte kan åstadkommas finns det risk att emotionell påverkan även uppenbaras hos sjuksköterskan i form av bland annat stress. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda barn i palliativt skede. Metod: Studien är en litteraturöversikt som innefattar nio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från Cinahl, PubMed, PsycINFO och Scopus. SBU:s granskningsmall för studier med kvalitativ metodik användes vid granskning av utvalda artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: kommunikation med barn och familj, mental påverkan på sjuksköterskan, sjuksköterskans copingstrategier och behov av utbildning. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskan upplever svårigheter i att kommunicera med barnet och familjen på grund av känslor av otillräcklighet och brist på kunskap. Att hantera de känslor som uppstår var också en utmaning som uppmärksammades. För att kunna hantera arbetet med barn och familjer har resultatet visat att olika typer av strategier finns att använda: stöd från kollegor, spirituellt stöd och personliga strategier. Det identifierades att behov av utbildning behövs för att stärka sjuksköterskans yrkesroll. Slutsatser: Sjuksköterskor upplever negativ mental påverkan i samband med vård av barn i palliativt skede. Denna upplevelse kan minskas med hjälp av copingstrategier och lämplig utbildning inom området palliativ vård och kommunikation.