Sjuksköterskors attityder till, och erfarenheter av, palliativ sedering.

Abstract

Bakgrund: Palliativ vård bedrivs när en persons sjukdom inte längre går att bota. Vården ska bedrivas personcentrerat och ha som syfte att främja livskvalitet och lindra symptom under personens tid kvar i livet för att i möjligaste mån uppnå en god död. Palliativ sedering är en behandlingsmetod för att lindra svåra symptom genom att patienten medvetandesänks. Sjuksköterskor spelar en central roll i behandlingen då de utav det interprofessionella teamet är de som står patient och närstående närmst. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors attityder till, och erfarenheter av, PS. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Fyra huvudteman med underteman identifierades. Interprofessionellt samarbete inkluderade vikten av ett fungerande multidisciplinärt samarbete och att sjuksköterskan kunde hamna i kläm i hierarkiska strukturer om detta inte fungerade. PS som sista utväg innehöll indikationer för PS och kommunikation med patient och närstående. Om adekvat information uteblev var PS problematiskt eller inte alls en möjlighet. Patientens autonomi adresserade vikten av och svårigheterna att upprätthålla patientens autonomi under PS. PS och eutanasi berörde sjuksköterskornas syn på PS, okunskap om skillnaderna mellan PS och eutanasi samt de etiska dilemman som detta medför. Slutsatser: Sjuksköterskors erfarenhet av och attityd till PS beror till stor del på deras erfarenhet av hur det multidisciplinära teamet har fungerat och deras kunskaper om PS. Författarna anser att kunskaperna om PS måste bli större, både inom professionen och i allmänhet. Background: For people with life-limiting illnesses palliative care should be provided. Using a person-centred care approach, the multidisciplinary team should provide care that promotes quality of life and ease symptoms that might present themselves during the end stage of a persons life too promote a good death. PS is a method to treat refractory symptoms by sedating the patient. The nurse’s role is central in caring for the patient during PS as they are the member of the interprofessional team that works closest with the patient and relatives. Aim: To explore nurses attitudes and experiences of PS. Methods: A literature review of 11 qualitative and quantitative articles from PubMed, Cinahl and PsycINFO. Results: Four main themes with several subsequent subthemes were found. Multi-disciplinary collaboration showed the importance of working together as a team and that intrinsic hierarchies had the potential to make nursing more difficult. PS as a last resort explored what a refractory symptom is and how to best communicate with the patient and relatives. If this communication did not work PS as a treatment was more complicated. Patient autonomy 4 explained the challenges of maintaining the autonomy of a patient during administration of PS. PS and euthanasia delved into nurses experiences of PS, a lack of knowledge about the differences between PS and euthanasia and the ethical and moral dilemmas this can lead too. Conclusion: Nurses attitudes and experiences of PS can be determined by their understanding of PS and their experiences of how well the multi-disciplinary team works. Knowledge about what PS is and what it entails needs to increase, both within the nursing profession but also among the public.