Show simple item record

dc.contributor.authorLundin, Maria
dc.contributor.authorWermelin, Niklas
dc.date.accessioned2015-03-13T15:05:35Z
dc.date.available2015-03-13T15:05:35Z
dc.date.issued2015-03-13
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/38484
dc.description.abstractHälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I större organisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgör expertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vi fick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sina verksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000 medarbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan & Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring ett hälsofrämjande arbete. Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:s förändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittet fram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ett vidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med en framställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centrala aktörer som omfattas av perspektivet. Den teoretiska ansatsen tar sin utgångspunkt i institutionella logiker och Boundary Objects. Teorier om ekonomiska incitament tillkom under insamlingen av det empiriska materialet som komplement för att förklara de strukturer som de båda aktörerna omfattas av. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och sammantaget samlades empiri in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Deltagarna utgjordes av skilda grupper som representerar de två professionerna HR och företagshälsovården. Gruppernas svar jämfördes och dess resultat tolkades sedan utifrån ovan nämnda teorier. Resultatet från vår studie konstaterade att graden av samarbete sker på olika sätt inom organisationen och att kontakten mellan HR och Hälsan & Arbetslivet till stor del är personbunden. En slutsats till varför samarbetet mellan professionerna begränsades var utformningen av den befintliga ekonomiska strukturen i organisationen. Utmärkande var också att finansieringsformen begränsande parternas önskan om att arbeta med ett hälsofrämjande perspektiv i den utsträckning som de velat. Samspelet påverkas också av HR och företagshälsovårdens egna pågående professionsförändringar med bakgrund i reformerande arbetsuppgifter och strukturer. Utifrån teorier om institutionella logiker drogs slutsatsen att de båda professionerna har olika handlings- och samspelsmönster i vilka två olika logiker identifierades som förklarar friktionen mellan parterna. Utmärkande var även att utbredningen av Boundary Objects förekom i en begränsad omfattning vilket synliggjorde reduktionen till ett djupare samarbete mellan aktörerna. Vidare framkommer att det hälsofrämjande arbetet och andra incitament öppnar upp möjligheter för en utbredning av gränsöverskridande objekt och ett närmare samarbete professionerna emellan.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectSamarbetesv
dc.subjectFörändringsv
dc.subjectHälsofrämjande arbetesv
dc.subjectHuman Resourcesv
dc.subjectFöretagshälsovårdsv
dc.titleLet’s build bridges, not walls. - En kvalitativ studie om samarbete mellan HR och företagshälsovård innefattande hälsofrämjande arbetesv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Department of sociology and work scienceeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record