Visa enkel post

dc.contributor.authorLundin, Emma
dc.date.accessioned2015-02-02T10:25:52Z
dc.date.available2015-02-02T10:25:52Z
dc.date.issued2015-02-02
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/38123
dc.description.abstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur de fattigas- samt rättighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen ämnar också att diskutera samstämmighetspolitikens prestation utifrån en jämförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade fråge-ställningar för att det ska kunna besvaras. Dessa är: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rättighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förändringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad säger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsättningar har samstämmighetspolitiken? Uppsatsen bygger på en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att syftet är att nå kunskap och förståelse genom tolkning. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys där insikt nås genom systematisk genomläsning och fokus ligger på kontexten snarare än på specifik fakta. Detta kombineras med diskursanalys, som i denna uppsats fungerar som både metod och teori. Den teoretiska referensramen utgörs till störst del av diskursanalys och kritisk diskursanalys som teori, inspirerat av framför allt Norman Fairclough. Detta på grund av att uppsatsen syftar till att undersöka det språkliga uttrycket i handelspolitiken inom PGU. Detta kombineras också med Karl Poppers teori om social ingenjörskonst och social förändring. Denna teori lyfts fram för att ge ytterligare stadga till den kritiska diskursanalysens dimension om social praktik. Studien har identifierat en del diskurser inom den svenska handelspolitiken i PGU. Det gäller framför allt den nyliberala diskursen och ”Väst” eller ”de utvecklade länderna” som norm. Vidare har flertalet diskursiva praktiker kunnat påvisas som resultat av hur PGU är producerad, detta kopplas till de diskursiva praktiker och sociala praktiker som är rådande i den världsbild som omger PGU. Gällande handelspolitikens prestation med PGU är det huvudsakliga resultatet att politiken inte lyckats åstadkomma de uppsatta målen, vilket tros bero på PGU: s bristande förpliktigande och villkorliga språk.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesInternationella relationersv
dc.relation.ispartofseries2015:1sv
dc.subjectSveriges politik för global utveckling, PGU, handelspolitik, rättighetsperspektivet, de fattigas perspektiv, utveckling, social praktik, social ingenjörskonstsv
dc.titleSveriges politik för global utveckling: En uppsats om de fattigas perspektiv samt rättighetsperspektivet i den svenska handelspolitikensv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/School of Global Studieseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för globala studierswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post