Show simple item record

dc.contributor.authorGydell, Sofie
dc.contributor.authorEnocson, Carin
dc.date.accessioned2013-03-20T12:20:30Z
dc.date.available2013-03-20T12:20:30Z
dc.date.issued2013-03-20
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/32588
dc.description.abstractBakgrund och problem: Kritiken mot en alltför byråkratisk och ineffektiv offentlig sektor ledde till att New Public Management växte fram i Sverige i slutet på 1980-talet. Detta inne-bar stora förändringar, med fokus på bl.a. kostnadskontroll och resultatmätning för att öka effektiviteten. Verksamheterna adopterade även ekonomistyrningsmodeller som ursprung-ligen utvecklats för den privata sektorn. Vissa offentliga verksamheter, inte minst sjukvården, har varit och är än idag utsatta för finansiella problem, ökad konkurrens och allmänhetens krav på bättre kvalitet. För dessa verksamheter kan det därför finnas en större drivkraft att kommunicera interna processer, påvisa progressivitet och ett agerande som stämmer överens med samhällets normer och värderingar. Ett sätt för verksamheterna att förmedla information om det arbete som föregår är då exempelvis genom frivilliga upplysningar i årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad som kan styra verksamheters benägenhet att frivilligt rapportera om interna processer. För att undersöka detta har en jämförelse gjorts mellan offentlig och privat sektor, med underliggande syfte att studera om New Public Management kan vara en drivkraft till frivillig rapportering. Studien ämnar följaktligen öka kunskapen om frivillig rapportering om ekonomistyrningsinnovationer i årsredovisningar. Metod: För att besvara forskningsfrågan undersöks årsredovisningar rapporterade för tidsperioden 2000-2011 för tio privata och tio offentliga verksamheter. Ekonomistyrnings-innovationen balanserat styrkort används som undersökningsobjekt för att studera respektive sektors benägenhet att lämna frivilliga upplysningar. Slutsatser: NPM har en drivkraft som gör att offentliga verksamheter är mer benägna att frivilligt rapportera om ekonomistyrningsinnovationer än privata verksamheter, åtminstone vad gäller balanserat styrkort. Vidare framkommer att verksamheter inom landsting/region lämnar överlägset flest upplysningar inom den offentliga sektorn och att det därför huvudsakligen är dessa verksamheter som bidrar till resultatets utfall. Förslag till fortsatt forskning: För framtida forskning vore det intressant med en kvalitativ undersökning som beskriver vad de olika sektorerna upplyser om när de skriver om ekonomistyrningsinnovationer i årsredovisningarna. Det vore även intressant att göra en liknande kvantitativ studie där fler ekonomistyrningsinnovationer, som t.ex. Lean, beaktas för att se om resultatet då ter sig annorlunda. Ett annat förslag är att göra en djupgående studie av enbart offentlig sektor och studera skillnader mellan stat, landsting/regioner och kommuner.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesEkonomistyrningsv
dc.relation.ispartofseries12-13-15sv
dc.subjectNew Public Management, årsredovisningar, frivilliga upplysningar, ekonomistyr-ningsinnovationer, balanserat styrkort, offentlig sektor, privat sektorsv
dc.titleNew Public Managements drivkraft till frivilliga uplysningar i årsredovisningar -En jämförelsestudie av upplysningar om Balanserat Styrkort bland adoptörer i offentlig och privat sektorsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record