Show simple item record

dc.contributor.authorBjörkdahl, Erik
dc.contributor.authorHögebrant, Johan
dc.date.accessioned2007-02-07T11:51:35Z
dc.date.available2007-02-07T11:51:35Z
dc.date.issued2007-02-07T11:51:35Z
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/2587
dc.description.abstractBakgrund och problem: Övergången till IFRS har för svenska noterade företag inneburit ett ökat krav på antal upplysningar som måste lämnas i årsredovisningen för koncernen. Då IAS 19, Ersättning till anställda, och IAS 24, Upplysningar om närstående, ställer omfattande krav på tilläggsupplysningar undersöker uppsatsen om noterade tjänsteföretag på Stockholmsbörsen följer de krav som ställs avseende ersättning till anställda och ledning samt hur företagen väljer att presentera informationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur noterade tjänsteföretag presenterar tilläggsupplysningar avseende ersättning till anställda och ledning i årsredovisningen samt försöka förklara de skillnader som finns mellan företagen. Vidare är uppsatsens syfte också att ta reda på om dessa upplysningar fyller aktieanalytikers behov för att kunna göra tillförlitliga bedömningar av företagens ersättning till anställda och ledning. Avgränsningar: Uppsatsen undersöker inte hur redovisningen i övrigt bedrivs för ersättning till anställda och ledning i någon större omfattning. Vi har endast berört de tilläggsupplysningar som IAS 24 kräver för ersättning till nyckelpersoner, övriga upplysningskrav enligt denna standard har inte inkluderats i uppsatsen. Personalupplysningar som regleras av andra standarder har vi inte heller undersökt. Metod: Årsredovisningar för 40 företag har ingått i undersökningen. Av dessa har 18 företag valts ut för en noggrannare granskning. Dessutom har intervjuer gjorts med två aktieanalytiker. Vi undersöker om tilläggsupplysningar avseende ersättning till anställda och ledning motsvarar dessas behov för att bedöma företags ersättningar till anställda och ledning på ett tillförlitligt sätt. Resultat och slutsatser: Uppsatsen har funnit att upplysningskraven följs med några få undantag. De skillnader som förelåg mellan företag avseende omfattningen av upplysningar varierade. De största skillnaderna i omfattning av upplysningar mellan företagen återfanns i samband med de avgiftsbestämda pensionsplanerna. Det visade sig också att aktieanalytikerna generellt anser att de upplysningar som lämnas i årsredovisningen efter införandet av IFRS uppfyller deras informationsbehov. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att undersöka hur andra intressenter än aktieanalytiker ser på upplysningar som lämnas om ersättning till anställda och ledning.eng
dc.format.extent410705 bytes
dc.format.mimetypeapplication/pdf
dc.language.isosweeng
dc.relation.ispartofseriesExternredovisning och företagsanalyseng
dc.relation.ispartofseries06-07-38Meng
dc.titleErsättning till anställda och ledningeng
dc.title.alternative- Presentation av upplysningar i koncernredovisningeneng
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaweng
dc.type.uppsokDswe
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Business Administrationeng
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record