Kursplanen och laborationerna - en studie av de naturorienterande ämnenas kursplan i grundskolan och dess syften med laborativt arbete

Abstract

Syftet med denna uppsats är att analysera de kursplansmål som rör laborationer inom de naturorienterande ämnena i grundskolan. Detta för att kunna skönja vilka bakomliggande syften som kan identifieras och vilka som inte kan identifieras. Tre frågor har genomsyrat arbetet: - Varför ska eleverna i den svenska grundskolans naturorienterande ämnen laborera? - Vilka långsiktiga vinster gör samhället och framtida samhällsmedborgare av att laborera? - Vad säger kursplanen om att använda laborationer som ett syfte att motivera elever att fortsätta med naturvetenskapliga studier?

För att kunna svara på frågorna utvecklas i rapporten ett analysinstrument som bygger på den välkända metoden kvalitativ textanalys. De dokument som analyserats har varit kursplansmålen i de naturorienterande ämnena i grundskolans senare år. Dessa har med hjälp av den klassindelande analysen och en spjälkningsmetod kategoriserats och analyserats i förhållande till tidigare forskning inom skollaborationens olika syften.

Resultatet visar att strävansmålens och uppnåendemålens uttryckta syfte skiljer sig mycket lite åt. Gemensamt för båda typerna av mål är bland annat, att varken de laborativa strävansmålen eller uppnåendemålen syftar till att ge eleverna motivation till att fortsätta sina naturvetenskapliga studier. Studien visar också att de laborativa strävans- och uppnåendemålen båda fokuseras på undervisning där eleverna utvecklar kunskaper som kompletterar de naturvetenskapliga teorierna och där eleverna får insikt i det naturvetenskapliga arbetssättet. Dessa syften kan medföra vinster för både den enskilde medborgaren och samhället i stort. Dessa vinster förknippas för den enskilde med kunskaper som underlättar vardagen och som ger ett stimulerande yrkes- och samhällsliv och för samhället såtillvida att befolkningen i högre grad fattar gynnsamma beslut i frågor som rör naturvetenskap.