Revisionsberättelsens nytta vid beslutsfattande

Abstract

Bakgrund och problem: Årsredovisningen är en viktig informationskälla till företagets intressenter. Som en slutprodukt av revisionen är det viktigt att revisionsberättelsen förmedlar den information som intressenterna efterfrågar och behöver för att kunna ta ett beslut. Två faktorer som kan påverka intressentens nytta av revisionsberättelsen är dess utformning samt hur intressenten tolkar informationen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva olika intressenters nytta av revisionsberättelsen samt hur utformning av revisionsberättelsen och förväntningsgap hos intressenterna påverkar denna. Avgränsningar: Undersökningen genomförs med tre intressentgrupper som står som representanter för en stor del av ett företags intressenter. Denna begränsning ger en smalare undersökningsgrupp, vilket underlättar vårt arbete och gör att vi kan komma till en slutsats. Metod: Vi har valt att utgå från en deskriptiv forskningsstrategi. Vårt vetenskapliga tillvägagångssätt är kvalitativt då djupintervjuer ligger till grund för uppsatsens resultat. Sju personer har intervjuats och de representerar tre huvudgrupper; finansanalytiker, banker/finansbolag och skattemyndigheten. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att den nuvarande standardiserade formen föredras av respondenterna. Nyttan för intressenten är beroende av revisionsberättelsens utformning samt hur intressenten tolkar informationen i denna. En mer informativ revisionsberättelse kan leda till sämre nytta om intressenten inte har grundläggande redovisningskunskaper för att kunna tolka den. Att påverka intressentens nytta genom en ändrad revisionsberättelse är således inte rätt alternativ. För att öka nytta är det avgörande att intressenten införskaffar sig förbättrade kunskaper om det bakomliggande revisionsarbetet och på så sätt minskar förväntningsgapet. En balans mellan dessa två faktorer måste hittas, där intressenten får maximal nytta mot lägst kostnad.