Benchmarking i praktiken -finns det en koppling till ekonomistyrpaketen?

Abstract

Bakgrund och frågeställning Begreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag och organisationer och många säger sig använda verktyget. Forskning på området har visat att benchmarking kan appliceras på flera olika processer och produkter inom alla typer av industrier. På senare tid har en rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vid styrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna i vad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades två frågeställningar: Hur ser användningen av benchmarking ut i praktiken jämfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg i ekonomistyrpaketen? Syfte Syftet med uppsatsen är att skapa en bild av hur tre utvalda svenska företag använder benchmarking i sin verksamhet samt att jämföra denna benchmarkingprocess med teori på området. Vidare ämnar vi belysa kopplingen mellan benchmarking och tre välkända ekonomistyrpaket. Metod Studien genomfördes med hjälp av empiriska undersökningar av tre företag som sedan ställdes mot en teoretisk referensram. Intervjuerna grundades på en semistrukturerad frågemall. Studien som är av kvalitativ karaktär har kompletterats med en enkät formulerad utifrån en egen analysmodell. Sekundärdata har insamlats genom litteratur, vetenskapliga artiklar, årsredovisningar samt elektroniska källor. Slutsatser Resultatet från studien pekar på stora likheter mellan hur benchmarkingprocessen beskrivs i teorin och hur den ter sig i praktiken i de undersökta företagen. Dessutom visar studien att benchmarking kan vara ett styrverktyg i de ekonomistyrpaket som undersökts där kopplingar identifierades inom följande områden: handlingsstyrning, resultatstyrning, social styrning, cybernetisk styrning, planering, målformulering samt prestationsutvärdering.