”DET ÄR LITE TABU…” - En kvalitativ analys kring aspekten att interagera med främlingar

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att i en svensk stadskontext få en djupare förståelse för agerandet och idéerna kring situationer att interagera med främlingar. Teori: Teorierna pluralistic ignorance och thomasteoremet används, men även teori som behandlar situation- och platsbaserad kommunikation för att skapa en bredare kartläggning och djupare förståelse. Metod: Kvalitativ studie med fem respondentintervjuer. Material: Analysen baseras på fem samtalsintervjuer med två tjejer och tre killar mellan 26-29 år som bor i Göteborg. Resultat: Normen anses vara att det generellt bör finnas en distans till främlingar i vissa situationer, där normbrott beror på förväntningarna i situation och på platsen. Dessa kan också vara individuella. Det finns ett mönster av att normen vidhålls, dels genom att det faktiskt finns distans till främlingar av olika anledningar som grundar sig i exempelvis förväntningar, social oro, att inte våga, att anpassa sig efter normen, att ha normen som grund för egna värderingar, att vilja bli lämnad ifred, men också att detta beteende reflekteras utåt vilket gör att omgivningen kan plocka upp normen då normer uppfattas av att iaktta andra. Detta trots att normen ofta kan uppfattas som tråkig. Det finns både sociala och asociala idéer kring social interaktion med främlingar. Den asociala meningen verkar i sammanhanget få större betydelse som skapar ett mer asocialt beteende i situationen av att prata med främlingar i Göteborg. Detta med vissa undantag.