Gymnasieelevers uppfattningar om det laborativa momentet i kemi

Abstract

Metoder De metoder vi använt är enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt analys av laborationsinstruktioner med avseende på antalet frihetsgrader.

Resultat Vi kom i våra resultat fram till att det finns en klar dominans av ett empiristiskt synsätt på lärande i skolans kemilaborationer. Effekten av detta har blivit att eleverna oftast bara möter en typ av arbetssätt, ett induktivt med laborationer av låga frihetsgrader. Enligt tidigare undersökningar kan detta i sin tur få till följd att eleverna kan följa givna instruktioner men inte självständigt analysera problem. Med utgångspunkt i styrdokumenten så kan gymnasieeleverna inte uppnå alla mål för högre betyg om de bara provat ett styrt arbetssätt. Våra undersökningar tyder på att eleverna inte ser någon motsättning mellan empiristisk och konstruktivistisk syn på lärande, flertalet elever är positiva till att arbeta på ett mer öppet sätt under laborationer. Med utgångspunkt från våra undersökningar och styrdokumenten för gymnasieskolan anser vi att laborationer med flera frihetsgrader måste bli vanligare i gymnasieskolan.

Betydelse för läraryrket Eftersom laborationer är en stor del av kemiundervisningen så är det viktigt för eleverna att laborationerna utnyttjas i undervisningen så att elevernas läroprocess gynnas och elevernas intresse stimuleras. Det är av stor relevans för kemilärare att kritiskt granska didaktiska metoder i undervisningen så att vi kan motivera metoderna utifrån hur de bidrar till elevers lärande. Eftersom det har visat sig att det finns en klar dominans av ett arbetssätt i kemins laborativa moment är det viktigt att vi som pedagoger granskar detta arbetssätt utifrån ett lärandeperspektiv.