I SKUGGAN AV FRILUFTSLIVET En studie kring det kust-marina friluftslivets miljöpåverkan och möjliga åtgärdsstrategier för ett hållbart friluftsliv

Abstract

Den kust-marina zonen i Sverige är ett område som utsätts för ett högt antropogent tryck. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka hur miljöpåverkan av friluftsliv och dess aktiviteter framställs och vilken betydelse det har för framtiden. Studien lyfter det socialekologiska perspektivet för att bidra till en större förståelse för sambandet som råder mellan det kust-marina friluftslivet och det kust-marina ekosystemet. Perspektivet anknyter till rekreationsekologi som studerar rekreationens påverkan på ekologin. En rekreationsmodell nyttjas i arbetet för att belysa de aspekter som kan påverka hur belastningen visar sig på ekosystemet. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ metod som innefattar dokumentanalyser och intervjuer. En sammanställning av resultatet visar på att det kust-marina friluftslivets miljöpåverkan har en minimal uppmärksamhet i planeringunderlagen i västkustens kommuner. Den information som råder baseras nästan enbart på hur båtlivet och tillhörande infrastruktur påverkar miljön. Vetenskapliga artiklar och respondenter visar en större kunskapsbredd inom området, men det är kustnära infrastruktur och båtar som främst framställs som ett miljöproblem. Den snäva synen på att det endast är båtlivet som har en negativ effekt på miljön kan innebära att åtgärdsstrategier endast fokuserar på att uppnå ett hållbart båtliv. Därmed finns en risk att ett hållbart friluftsliv inte uppnås. För att minimera graden av den negativa miljöpåverkan är det viktigt att ta hänsyn till hur fler friluftslivsaktiviteter påverkar miljön. Resultatet ger en insikt om att normer och kunskap kan ha en inverkan på människors beteende, antal utövare och utbredning. Det kan vara avgörande för hur och i vilken grad det kust-marina ekosystemet påverkas av friluftslivet.