FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie

Abstract

Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter några fokusgrupper lärare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning på fritidshem med fokus på de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utgår från Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen på lärandet som en individuell angelägenhet där eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I stället behöver eleven definieras som ett subjekt vars lärande utgår från aktivt handlande i samspel med omgivningen, där den vuxne blir elevens medundersökare av världen och ser det oväntade i varje möte som ny erfarenhet. I det symboliska kapitalet åskådliggör Bourdieu hur en grupp individer, en samhällsinstitution eller specifika konstverk skattas som värdefulla eller överlägsna av det omgivande kollektivet i samhället, öppet eller i det fördolda. Metod: Studien vilar på en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer. Tre intervjuer genomfördes med tre deltagare i varje. Respondenterna hade varierande grad av utbildning för arbete i fritidshem. Resultatet presenteras utifrån en kvalitativ innehållsanalys där de teoretiska delarna utgör stommen och citat belyser deltagarnas erfarenheter. Resultat: Studien visar att det framför allt finns två tolkningar av det kompletterande uppdraget. Det ena handlar om att bearbeta skolans innehåll med andra metoder, ofta praktiskt. Det andra innebär att eleverna under fritidshemstiden behöver möta annat innehåll än det de möter i skolan, med fokus på socialt samspel, upplevelser och vila. Det situationsstyrda får en mer undanskymd roll i relation till det upplevelsebaserade och grupporienterade. Elevernas egna intressen och möjlighet till val av aktiviteter utgör en betydelsefull del i fritidshemsverksamheten. Skolor med inkluderande undervisning på fritidshemmet ser hur elever från båda skolformerna gynnas av denna organisation. Det kompensatoriska uppdraget är svårare att definiera men exemplifieras av att ge elever bildstöd, elever får möjlighet att umgås över klassgränser och möjlighet att delta i aktiviteter anordnade av lokala föreningar som ett sätt att bygga framtida fritidsintressen. Samarbetet med elevassistenter fungerar inte alltid tillfredsställande och lärare i fritidshem upplever sig kluvna mellan sina olika uppdrag som lärare i skolan, på fritidshemmet och som bemanningsansvariga.