Lärarstudenters attityder till introduktionsåret med mentorskap – möjligheter och konsekvenser för skolutvecklingen

Abstract

Sammanfattning I föreliggande examensarbete har lärarstudenters attityder till reformen med ett obligatoriskt

introduktionsår med mentorskap för nyutexaminerade lärare undersökts. Syftet har varit att

undersöka vilka förutsättningar som finns för en god skolutveckling, dels utifrån frågan vad

lärarstudenters faktiskt har för attityder, dels utifrån frågan om vilka samband som dessa

attityder uppvisar med för skolutvecklingen relevanta faktorer.

Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som skickades till samtliga 337 studenter

som befann sig i slutet av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet under vårterminen 01.

Enkäten bestod av 1 påståenden som syftade till att mäta respondenternas attityder, med såväl

kognitiva som affektiva dimensioner, och 11 påståenden som utgjordes av faktorer som enligt

skolutvecklingsforskningen och mentorskapsforskningen är relevanta för en reforms

genomförande, och lärares attityder därtill.

De 106 lärarstudenter som svarade på enkäten utgjorde 31% av totalurvalet i studien. Den

deskriptiva statistiken visade att 57% var delvis eller övervägande positiva till introduktionsåret

med mentorskap, medan 43% var delvis eller övervägande negativa. Sambandsanalyser och

variansanalyser genomfördes med faktorer som den tidigare forskningen gjort gällande är

viktiga för genomförandet av en skolutvecklingsreform. Analyserna visade att samtliga faktorer

hade samband med lärarstudenternas attityder till introduktionsåret med mentorskap. Två

faktorer som stack ut som extra intressanta, med genomgående måttliga till starka samband med

lärarstudenternas attityder, behandlade förtroende för syftena bakom reformen och

mentorskapets koppling till lärarlegitimationen.

Det min studie framförallt belyste var vikten av att uppmärksamma lärarstudenters attityder till introduktionsåret med mentorskap, för att en positiv skolutveckling ska kunna komma till stånd. Det krävs att introduktionsårets och mentorskapets syften synliggörs och diskuteras i större omfattning, och problematiseras utifrån just dess koppling till lärarlegitimationen, för att reformen ska ha möjlighet att förankrasoch vinna förtroende hos de lärare som denär avsedd för.