Intelligenssnobb eller lustigkurre? Översättningsmetoder i de två svenska översättningarna av J.D. Salingers Uncle Wiggily in Connecticut

Abstract

I det här arbetet tillämpas Vinay och Darbelnets indirekta metoder på Birgitta Hammars (1963) respektive Mats Zetterbergs (2010) översättningar av J.D. Salingers novell Uncle Wiggily in Connecticut. Syftet är att se vilka av metoderna som används i översättningarna av novellens dialog, och i vilken utsträckning som det här görs, samt bakomliggande motiv. En djupare studie av metoderna avser att kartlägga vilken av översättningarna som är mest trogen förlagan enligt högprestigöversättningens norm. Utöver Vinay och Darbelnets metoder undersöks även förekomsten av semantiska tillägg, explicitgörande, semantiska utelämningar och implicitgörande enligt Rune Ingos kategorisering. Resultatet visar att Zetterberg i högre grad än Hammar har använt sig av indirekta metoder, vilket lett till mindre trohet mot originalet. Han har även gjort ett större antal semantiska tillägg och explicitgörande, vilket resulterat i en mer pratig och ordrik stil.