Kommunikativt samspel icke-verbalt och verbalt med robotprogrammering som verktyg och metod i grundsärskolan

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur det icke-verbala och verbala kommunikativa samspelet såg ut för elever i grundsärskolan vid robotprogrammering. Studien har som utgångspunkt följande forskningsfrågor: • Hur ser den icke-verbala kommunikationen ut mellan elever vid robotprogrammering? • Hur ser den verbala kommunikationen ut mellan elever vid robotprogrammering? Teori: De perspektiv som studiens teoridel tar upp är de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt- och relationellt perspektiv. Lärande, tänkande och handlande beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv där samspelet mellan individer och grupper är i fokus. Nästa perspektiv som beskrivs i studien är Gärdenfors fyra lärandeperspektiv samt Vygotskij och Deweys lärandeperspektiv. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och fallstudie som metod. Empirin från våra elevobservationer, film- och ljudinspelningar, reflektionsanteckningar, fokusgrupper och den kvantitativa enkäten har beskrivits, bearbetats och analyserats utifrån studiens forskningsfrågor. Resultat: Resultatet visade att det verbala kommunikativa samspelet ökade vid elevstyrda aktiviteter samt när eleverna visste vad de skulle göra och kände sig trygga i aktiviteten, i detta fall med robotprogrammering som verktyg.