Intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning i en komplex miljö: En systematisk litteraturöversikt

Thumbnail Image

Files

OM5330.VJ.SL.IO.V26.pdf (1.22 MB)

Date

2026-07-02

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos patienter inom intensivvården, vilket kan leda till fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Att utföra smärtbedömning är en av åtskilliga uppgifter som intensivvårdssjuksköterskan utför hos en kritiskt sjuk patient i en komplex vårdmiljö. Detta ställer krav på att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna prioritera, utföra och hantera smärtbedömning trots varierande omständigheter. Detta belyser behovet av kunskap kring vad som påverkar intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning. Syfte: Att sammanställa vad som påverkar intensivvårdssjuksköterskans smärtbedömning av patienter som vårdas inom intensivvården. Metod: Systematisk litteraturöversikt med en integrativ ansats. Litteratursökning av artiklar publicerade 2021–2026 gjordes i PubMed och Scopus. Analys, kodning och gruppering av data med hjälp av innehållsanalys enligt Popenoe. 14 artiklar, varav åtta kvantitativa respektive sex kvalitativa, inkluderades i resultatet. Resultat: Tre kategorier framkom i analysen: intensivvårdssjuksköterskans kompetens, patientens förutsättningar och verksamhetens struktur. Intensivvårdssjuksköterskans varierande kunskap, erfarenheter och förförståelse påverkade smärtbedömningen genom att både möjliggöra, hindra och komplicera bedömningen samt påverka dess prioritering. Patientens nedsatta kommunikationsförmåga och varierande medicinska tillstånd hindrade och komplicerade samt påverkade prioriteringen av smärtbedömningen. Kontinuitet möjliggjorde smärtbedömning, medan bristande kontinuitet hindrade den. Verksamhetens tillgodoseende av smärtbedömningsverktyg och utbildning påverkade också smärtbedömningen där otillräckliga resurser utgjorde hinder medan adekvat tillgång möjliggjorde. Hög arbetsbelastning identifierades som ett hinder för smärtbedömning. Slutsats: Implementering av främjande åtgärder kan bidra till bättre följsamhet till smärtbedömning. För att styrka intensivvårdssjuksköterskans kapacitet till smärtbedömning krävs kunskap om smärtbedömning och smärtans konsekvenser samt god kulturell medvetenhet. För att öka möjligheten till smärtbedömning kan verksamheten tillhandahålla smärtbedömningsverktyg, se till att medarbetarna har tid att smärtbedöma samt att det finns en dedikerad plats att dokumentera smärta. Ökade möjligheter och kapacitet hos intensivvårdssjuksköterskan ökar motivation, såsom förmågan att prioritera, planera och genomföra smärtbedömning trots hinder och komplexitet.

Description

Background: Pain is commonly occurring among patients in intensive care and can lead to both physiological and psychological consequences. Conducting pain assessment is one of the many tasks performed by intensive care nurses when caring for critically ill patients in a complex healthcare environment. This requires intensive care nurses to be able to prioritize and manage pain assessment despite varying circumstances. This highlights the need for knowledge about intensive care nurses’ pain assessment practices. Aim: To compile what influences the intensive care nurse’s assessment of pain in patients receiving intensive care. Method: Systematic literature review with an integrative approach. Literature searches for articles publicated between 2021–2026 were conducted in PubMed and Scopus. Data were analyzed, coded, and categorized using content analysis according to Popenoe. A total of 14 articles were included in the results, of which eight quantitative and six qualitative. Results: Three categories emerged from the analysis: The competence of the intensive care nurses’, patients’ conditions, and organizational structure. The intensive care nurse’s varying knowledge, experiences, and preconceptions influenced pain assessment by enabling, hindering, and complicating the assessment, as well as affecting its prioritization. Patients’ impaired communication ability and varying medical conditions hindered and complicated pain assessment and also influenced its prioritization. Continuity enabled pain assessment, while lack of continuity hindered it. The organization’s provision to pain assessment tools and education also affected pain assessment, where insufficient resources constituted barriers, while adequate availability facilitated it. High workload was identified as a barrier to pain assessment. Conclusion: The implementation of facilitating measures may contribute to improved adherence to pain assessment. To enhance the intensive care nurses’ capacity to assess pain, knowledge of pain assessment, the consequences of pain and adequate cultural awareness is needed. To increase the opportunity to assess pain, the organization could provide pain assessment tools, adequate time to assess pain, and provide a dedicated place to document pain. Increased opportunity and capacity in intensive care nurses increases motivation, as the ability to prioritize, plan and implement pain assessment despite barriers and complexity.

Keywords

Intenssivvård, intensivvårdssjuksköterska, smärtbedömning

Citation

URI

https://hdl.handle.net/2077/92330

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Magisteruppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By