Skönlitteraturläsning på folkhögskolans allmänna kurs - En praktiknära studie

Abstract

text. Den här studien visar hur skönlitteraturläsning iscensätts och genomförs, och de utmaningar som lärare och deltagarna står inför. Då antalet deltagare som genomför studierna på ett andraspråk har ökat på allmän kurs gymnasienivå riktas ett särskilt intresse mot undervisning som omfattar denna målgrupp, samt studie- och lärandestrategier bland dessa deltagare. Studien har genomförts på tre folkhögskolor. Det empiriska materialet utgörs av observationer, intervjuer, informella samtal och insamlat studie- och undervisningsmaterial. Studien har ett praktiknära perspektiv och syftar till att bidra med kunskap om lärande- och undervisningspraktiker på folkhögskolans allmänna kurs. Teorin om praktikarkitekturer har använts för att fokusera det som sägs, görs och relateras i arbetet med skönlitteraturläsningen, de omständigheter som praktikerna villkoras av, samt syften och mål som framträder bland lärarna och deltagarna. Därutöver har teorin om litterära föreställningsvärldar använts för att få en fördjupad kunskap om deltagarnas möten med litteraturen. Studiens resultat ger en utförlig bild av folkhögskolors pedagogiska praktiker och deras metodiska variation med mål att möjliggöra och utveckla arbetet med läsning av längre episka texter. Skolornas skilda sätt att organisera och genomföra skönlitteraturläsning belyser hur olika arrangemang – som folkbildningsideal, traditioner och gymnasieskolans kurser – ges betydelse. Trots varierande omfattning av gemensam läsning och bearbetning görs skönlitteraturläsningen till sociala och kommunikativa praktiker – både i syfte att underlätta läsningen och för att ta del av andras tolkningar och tankar. Studien synliggör hur skönlitteraturläsning på ett andraspråk förutsätter en arbetsinsats och hur lärandepraktikerna omfattar olika sätt att söka tillgodogöra sig litteraturen. Analys av individuella deltagares möten med texter visar hur språkligt fokus återkommer vid utveckling av föreställningsvärldar, och hur läsningen blir intresseväckande och relevant genom att tonvikt läggs vid vissa faser i mötet med texten. Praktikerna riktas mot fullföljandet av ämnesbehörigheter och förberedelser för fortsatta studier, men ges även en rik betydelse inte minst för den språkliga utvecklingen. Med fokus på arbetet med skönlitteraturläsning synliggör studien hur undervisningen på allmän kurs tar form med delvis olika mål i förgrunden. Praktikerna präglas av spänningar som uppstår i mötet mellan mål. Dessa innefattar fullföljandet av ämnesbehörigheter, lokala traditioner och ideal om skönlitteraturläsning och folkhögskolestudier, samt deltagares skilda förutsättningar att tillgodogöra sig längre episka texter. Studien utgör även ett exempel på hur tillämpning av teorin om praktikarkitekturer kan kompletteras med analys utifrån teorin om litterära föreställningsvärldar i syfte att uppmärksamma utmaningar och möjligheter som individuella möten med skönlitteratur rymmer, och fördjupa förståelsen av deltagarnas skönlitteraturläsning och kunskaper om folkhögskolans heterogena deltagargrupper.