I skuggan av Thermopyle - En studie av orientalism i svenska läroböcker gällande beskrivningar av det antika perserriket

Abstract

Sammanfattning: Uppsatsens övergripande syfte är att granska svenska läroböcker i historia utifrån ett teoretiskt perspektiv baserat på Edward Saids teori om orientalism och andrafiering. Mer specifikt har vi granskat vilken bild dessa läroböcker förmedlar av det antika perserriket. Anledningen till detta val är framför allt att perserkrigen mellan grekiska stadsstater och Persien är första gången i historien som det talats om en grundläggande konflikt mellan öst och väst. Bilden av perserkrigen har därefter haft betydelse för den europeiska självbilden gentemot österländska kulturer. Vår metod är en kvalitativ textanalys där vi – utifrån idealtyper baserade på olika fördomar som enligt Said funnits om Orienten och perserna – strukturerar innehållet i tolv olika läroböcker. Studien har visat att vissa fördomar fortfarande finns kvar, om än i kraftigt förminskad utsträckning jämfört med hur det ser ut i tidigare läroböcker. Andra fördomar är i det närmaste helt utraderade. Vår främsta upptäckt är dock att ett andrafierande innehåll fortfarande finns men att det inte döljer sig så mycket i språket som det gör i läroböckernas uppbyggnad där fokus genomgående ligger på civilisationshistoria. Detta resulterar i att perserna huvudsakligen dyker upp för att ge bakgrund till den klassiska grekiska kulturens utveckling och i denna roll som grekernas motsats blir perserna nästan alltid civilisationens fiende. I dagens mångkulturella klassrum är frågan om hur man skall förhålla sig till det västerländska kulturarvet och liknande frågor som har med kulturella skillnader att göra ständigt aktuell. Att bedriva hänsynsfull undervisning kan ibland vara svårare än man tror. Med tanke på antikens betydelse för Europas självbild är det av stor relevans att undersöka bilden som finns av den nedtecknade historiens första möte mellan öst och väst.