Omvårdnadsprogrammet i relation till hemtjänstarbete

Abstract

Av omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen saknar fyra av tio formell yrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattar såväl hushållsarbete, att vårda svårt sjuka och döende personer, människor med olika grad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningen möta detta kompetensbehov. Syftet med studien är att undersöka hur vårdbiträden som har gått omvårdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sig under utbildningstiden kommer till användning i hemtjänstarbetet. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, där 11 personer som genomgått omvårdnadsprogrammets utbildning intervjuats. Respondenterna är fördelade på sex hemtjänstlag. Vid analysen av intervjuerna kategoriserades materialet på följande sätt: Arbetsinnehåll, Kunskapsbehov i hemtjänsten samt Tillämplighet av omvårdnadsprogrammets innehåll i hemtjänsten. Resultatet visar att de flesta av respondenterna upplevde att utbildningen var bra och tillförde mycket som de har nytta av i sitt arbete, men den påvisar även vissa brister i relation till hemtjänstarbetet. Exempelvis upplevs kunskaperna i psykiatri som bristfälliga. Studien visar också att respondenterna är medvetna om den sociala och existentiella dimensionen i sitt arbete genom att de ofta i sina svar återkom till bemötandefrågor. Flera av respondenterna som läst kursen Social omsorg framhåller den bland de kurser som de har mest nytta av i sitt dagliga arbete. Med utgångspunkt från det resultat studien visar, skulle vissa kurser behöva läggas till och då främst kurser i psykiatri och socialpsykiatri samt att kursen social omsorg bör vara obligatorisk.