Barnmorskans förhållningssätt vid efterbördsskedet. En observations- och intervjustudie

Abstract

Bakgrund: Efterbördsskedet definieras som tiden från barnets födelse till dess att moderkakan är framfödd och är den första stunden tillsammans för föräldrarna och det nyfödda barnet. På grund av risken för blödning är efterbördsskedet ett riskfyllt stadie för kvinnan, och handläggningen kan ske på olika sätt för att minska denna risk. Barnmorskan ska främja anknytningen mellan mamma och barn och ha ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Att beskriva barnmorskors förhållningssätt under perioden från barnets födelse till dess att moderkakan är framfödd. Metod: En kvalitativ observation- och intervjustudie med fem verksamma barnmorskor genomfördes på en förlossningsavdelning i Västsverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Tre kategorier identifierades: barnmorskan skapar utrymme för familjen, barnmorskan agerar utifrån medicinsk kunskap och barnmorskan anpassar sig till kvinnan och situationen. Det framkom att barnmorskorna beaktade varierande aspekter för att ge så goda förutsättningar som möjligt för mamma och barn. Barnmorskorna främjade anknytningen och gav utrymme för föräldrarna i den stora händelsen i livet som det innebär att få barn. Som ett resultat av risken för blödning under efterbördsskedet var barnmorskorna observanta och förberedda att agera om så krävdes. Slutsats: Barnmorskan förhåller sig till olika aspekter under efterbördsskedet vilka vävs samman och på så vis skapar ett holistiskt förhållningssätt där barnmorskan ser till de varierande behov kvinnan och barnet har under denna period. Studiens resultat kan användas för att förbättra omvårdnaden av mamman och barnet genom ökad kunskap om de olika aspekterna i barnmorskans förhållningssätt under efterbördsskedet.