När dokumentationen talar

Abstract

Syftet med studien är att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd beskrivs och konstrueras i förskolans specialpedagogiska dokumentation (kartläggningar och handlingsplaner) samt vilka subjektspositioner och stödinsatser som framträder i det empiriska materialet. Liksom att belysa dominerande diskurser och subjektspositioner som framträder i specialpedagogers skrivna dokumentation. Frågeställningarna innefattar vilka dominerande diskurser framträder i special-pedagogisk dokumentation rörande barns behov av stöd och vilka stödinsatser som beskrivs, vilka möjliga roller ges barn i behov av stöd genom de beskrivningar som görs i specialpeda-gogisk dokumentation och vilka föreställningar om det önskvärda och icke önskvärda barnet går att utläsa i specialpedagogisk dokumentation. Tidigare forskning visar att förskolan spelar en avgörande roll som tidig intervention och kan påverka barns långsiktiga utveckling positivt. Samtidigt lyfts kritik mot att tidiga insatser ibland leder till skolarisering och att dokumentation kan konstruera barn som avvikande. Kvalitativ förskoleverksamhet kännetecknas av stöd för social och emotionell utveckling samt exekutiva förmågor, men särskilt stöd är ofta situations-bundet och påverkat av resurser. Sammantaget framträder förskolan som en komplex arena där tidiga insatser, normer, makt och kvalitetsaspekter samverkar och formar barns framtida lärande och delaktighet. I studien används en kvalitativ ansats med den teoretiska utgångspunkten dis-kursteori där språket uttrycks bestå av diskurser eller mönster som är föränderliga och inte speglar en bestämd sanning. Genom diskursiva praktiker både befästs och förändras mönster. Datainsamlingen har utgått från ett bekvämlighetsurval som innebär att vi kontaktat informanter vi redan hade en bekantskap med. Detta visade sig inte generera tillräcklig empiri därför an-vändes även ett sekventiellt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet analyserades genom diskursanalys rotad i socialkonstruktionism och poststrukturalism. I resultatet går det att utläsa att diskursiv påverkan är oundviklig, då specialpedagogiska dokument alltid bär spår av rådande perspektiv och konstruktioner av barn, vilket gör fullständig neutralitet omöjlig även när am-bitionen är att vara värderingsfri. Studien bidrar med insikter av hur barn konstrueras i kart-läggningar och handlingsplaner, och belyser vikten av medvetenhet kring språkbruk, förhåll-ningssätt och formuleringar i specialpedagogisk dokumentation. Den bidrar även med kunskap om hur barn i behov av särskilt stöd beskrivs samt olika stödinsatser i förskolan, vilket kan stärka specialpedagogers beslut om relevanta anpassningar utifrån barns individuella behov. Förslag på vidare forskning är en kvantitativ studie utifrån följande hypotes: Som du frågar får du svar – olika kartläggnings- och utredningsmallar ger olika svar.