Särskilt begåvade elevers upplevelser av skolsituationer Åtta elevintervjuer om upplevelser av den särskilda begåvningen i skolan “skolan skulle kunna vara ett paradis”

Abstract

I Sverige har specialpedagogiken av tradition framförallt fokuserat på elever med lägre begåvning. Särskilt begåvade elever har bra förutsättningar att klara sina studier i skolan med goda resultat. Den särskilda begåvningen innebär styrkor och förmågor, men kan även bidra till att eleven får svårt att passa in. I talet om särskilt begåvade elever förväxlas elevgruppen ofta med de högpresterande eleverna. Forskning, Skolverket och Skolinspektionen har uppmärksammat komplexiteten kring de särskilt begåvade elevernas skolsituationer. Statistiskt sett ska det finnas minst en särskilt begåvad elev i varje klass. Ändå har vi inte tillräckligt mycket kunskap om elevgruppen eller deras upplevelser av skolan. Studiens syfte var att undersöka några särskilt begåvade elevers upplevelser av skolsituationer. De teoretiska perspektiven som ligger till grund för studien, är hämtade ur specialpedagogikens teoretiska utgångspunkter. Studiens metod är en kvalitativ intervjuundersökning och den är hermeneutisk inspirerad. Studiens resultat visar att de särskilt begåvade elever som har mest positiva upplevelser av skolsituationer, är de som har fått accelerera. Respondenterna belyser även dilemman i skolans organisation, som de benämner systemet. I intervjuerna beskriver eleverna att lärarna har ett komplext uppdrag. Samtliga respondenter anser att särskild begåvning ska finnas med i lärarutbildningen och att det är nödvändigt med fortbildning för redan utbildade lärare. Studien belyser att en förståelse och kunskap om dessa elever skulle kunna bidra till att förbättra de särskilt begåvade elevernas skolgång. I ett specialpedagogiskt perspektiv är det relevant att undersöka deras upplevelser av skolan, då de är en elevgrupp med utmaningar och behov.