Förskolans arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling och kommunikation i förskolan Ett utvecklingsarbete med förskollärares och barnskötare

Abstract

Förskolan är barns första utbildning och en arena där deras sociala handlingar, språk och kommunikativa förmåga utvecklas. Barn socialiserar sig med andra, lära sig nya språk och lär sig om andra kulturer när de börjar på förskolan. Forskning visar att barn som har ett mer begränsat språk i förskolan hamnar i svårare situationer när de börjar skolan. Därför har förskolan en viktig roll i att alla barn skall få möjlighet att utveckla sitt svenska språk som ska fungera för både vardagskommunikation och lärande i framtiden. Syftet med studien är att belysa några pedagogernas arbete med barns språk och kommunikation, samt stärka deras kunskaper kring språkutveckling och kommunikation på förskolan. För att uppnå syftet valdes tre frågeställningar: Hur stöttar förskollärare och barnskötare barns språkutveckling i förskolan? Hur stöttar förskollärare och barnskötare barns kommunikationsutveckling i förskolan? På vilka sätt kan förskollärares och barnskötares pedagogiska strategier och verktyg utvecklas i syftet att stötta barns språk och kommunikation i förskolan? Studien är en aktionsforskningsstudie och genomfördes i en förskola som har flerspråkiga barn och fokusgruppen består av fem barn som ska börja skolan nästa år. Metoden består av dagbok, anteckningar, observation och intervju. För att kunna analysera och diskutera studiens resultat beskrivs tidigare forskning, aktionsforskningens teoretiska ansatser och Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar att användningen av olika kommunikationsverktyg och medveten språkundervisning är två av de faktorer som alla pedagoger framhåller som viktiga i arbetet med att stödja barns språk- och kommunikationsutveckling. Alla pedagoger tror starkt på att samspel mellan barn genom bokläsning för barn i grupp, barns återberättande, användning av kommunikationsverktyg som bildstöd, föremål, tecken som stöd, bildkarta, att arbeta utifrån barns intresse, att vara närvarande pedagog i barns lek och aktiviteter, att använda sånger, rim och ramsor, samt att utmana barn med svåra ord i sagor och samtal är viktiga faktorer som kan stötta barns språk och kommunikationsutveckling. Majoriteten av pedagogerna beskriver att de använder sig av scaffolding-metoder och självvalda bestämda språk- och arbetsstrategier för att dagligen arbeta medvetet med barns språk. De tror på kontinuitet och upprepande arbetssätt som kan påverka barns språk och kommunikationsutveckling.