Husserls livsvärld och pedagogikforskning

Abstract

Denna uppsats behandlar livsvärldsfenomenologi. Den konkreta frågan som har undersökts är: vad menas med "livsvärld" och vari består dess relevans för pedagogikforskning? Dels har livsvärldsbegreppets urpsrung hos filosofen Edmund Husserl undersökts och dels så har livsvärldsfenomenologins roll i pedagogisk forskning undersökts. Livsvärldsbegreppet har tolkats utifrån Husserls texter, samt den kritiska diskussionen av dessa i senare forskning, som en systematisk redogörelse för en persons samlade trosföreställningar och dessa trosföreställningars inbördes relation. Livsvärlden skall förstås som ett perspektiv på världen, snarare än som en värld. Livsvärldens roll inom pedagogikforskning har undersökts dels genom att läsa texter som beskriver teorin bakom livsvärldsfenomenologisk pedagogikforskning och dels genom att undersöka faktiska studier som genomförts baserat på detta perspektiv. Livsvärldsfenomenologin har i denna uppsats visats ha ett potentiellt värde för pedagogikforskning i den mån vi är intresserade av hur ett visst fenomen upplevs av en bestämd grupp. I den mån vi är intresserade av hur saker och ting förhåller sig, oberoende av hur detta uppfattas, så har livsvärldsfenomenologin visat sig vara otillräcklig som metod. Denna begränsning uppmärksammas inte i den undersökta pedagogikforskningen, något som har kritiserats i denna uppsats. Den undersökta pedagogikforskningen har i denna uppsats kritiserats även på andra punkter. Den har kritiserats för att innehålla vagt formulerade och tillsynes irrelevanta metafysiska sidospår. Ur en vetenskapsfilosofisk synvinkel så lider undersökningarna också av problem med hur resultaten skall bli intersubjektivt prövbara. Ett sista problem rör frågan om hur induktiva slutledningar skall kunna dras utifrån materialet, givet att livsvärldsforskningens resultat är så intimt sammankopplade med den konkreta vardagssituation som studerats av forskaren. Slutsatsen i denna uppsats är att det återstår teoretiskt arbete för att livsvärldsfenomenologin skall kunna ta steget från en filosofisk teori till att bli en teori för empirisk pedagogikforskning.