HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP, UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR? - En studie om chefers upplevelser kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i en mellanstor kommun i Sverige
| Hvegholm, Karolina | ||
| University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng | |
| Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe | |
| 2019-08-23T11:45:35Z | ||
| 2019-08-23T11:45:35Z | ||
| 2019-08-23 | ||
| Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser chefer från vård- och omsorgsförvaltningen och tekniska förvaltningen i en mellanstor kommun i Sverige har kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap efter att ha deltagit i en utbildning i hälsofrämjande ledarskap. Frågeställningarna syftar till att både besvara chefernas upplevelser kring förutsättningar samt vilka skillnader som finns gällande upplevelserna kring förutsättningar mellan de två förvaltningarna. Teori: För att besvara studiens syfte har två teorier använts, Jobb-krav-resursmodellen och Känsla av sammanhang (KASAM). Dessa teorier hjälper till att förstå de förutsättningar som cheferna har för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Jobb-krav-resursmodellen genom att analysera chefernas balans mellan krav och resurser i sin chefsroll. KASAM genom att belysa chefernas grad av KASAM, hur de mår påverkar deras möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Metod: Studien använder sig av blandad metod, både kvantitativ metod i form av enkätundersökning och kvalitativ metod i from av intervjuer. Syftet med att använda blandat metod är att de två metoderna kan komplettera varandra. Vid analys av intervjuerna gjordes en tematisk analys där fyra huvudteman framkom: Kunskap, stödresurser, organisatoriska strukturer och informationskanaler samt balans mellan krav och resurser. Resultat: Det finns skillnader mellan chefernas upplevelser kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap mellan tekniska förvaltningen och vårdoch omsorgsförvaltningen. Cheferna i tekniska förvaltningen har en bättre balans mellan krav och resurser i sitt arbete, bättre stödfunktioner och bättre organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap än cheferna från vård- och omsorgsförvaltningen har. Generellt är det tidsbrist som anses vara bristande förutsättningar i det hälsofrämjande ledarskapet, även brist på ekonomiska resurser, illegitima arbetsuppgifter och brist på förståelse för vad hälsofrämjande ledarskap innebär. Vad som upplevs som goda förutsättningar i chefernas arbete med hälsofrämjande ledarskap är goda relationer med kollegor, stödet från hälsopedagogen samt kunskaper från utbildningen. | sv | |
| http://hdl.handle.net/2077/61663 | ||
| swe | sv | |
| SocialBehaviourLaw | ||
| hälsofrämjande ledarskap | sv | |
| hälsofrämjande arbetsplats | sv | |
| KASAM | sv | |
| jobb-krav-resursmodellen | sv | |
| organisatoriska förutsättningar | sv | |
| offentlig verksamhet | sv | |
| HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP, UNDER VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR? - En studie om chefers upplevelser kring förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i en mellanstor kommun i Sverige | sv | |
| Text | ||
| Student essay | ||
| M2 |