Mat, mentala avstånd och miljömärkningar En online enkätundersökning för att jämföra och analysera konsumenters kunskap om miljömärkningar

Thumbnail Image

Files

gupea_2077_66231_1.pdf (8.35 MB)

Date

2020-08-29

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Konsumenter i Sverige erhåller vanligen livsmedel genom kommersialiserade marknader, där flera produkter producerats på stora fysiska avstånd från marknaden. Därav finns det ett mentalt avstånd mellan konsument och livsmedelsproduktion, vilket innebär att konsumenten har ett kunskapsgap om livsmedlets sociala, ekologiska och ekonomiska förhållanden. Miljömärkningar ämnar att bidra med miljöinformation till konsumenter. Det finns däremot begränsningar som hämmar kunskapssituationen. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen om konsumenters kunskap om miljömärkningar genom att jämföra och analysera kunskapen hos svenska livsmedelskonsumenter i åldrarna 18-75 år om kriterierna inkluderade i KRAV- och EU-ekologisk märkning av ägg. Med en strategisk urvalsstrategi insamlades 187 analysenheter online via Facebook. Analysenheterna besvarade en online enkätundersökning vars resultat presenterades kvantitativt. Enkäten testade både den subjektiva och den objektiva kunskapen om miljömärkningarnas kriterier, vilket motsvarar det konsumenterna tror att de vet respektive den kunskap som överensstämmer med verkligheten. Resultatet visade att den subjektiva och objektiva kunskapen var högre för KRAV- än för den EU-ekologiska märkningen. Skillnaderna påverkades av att igenkännandet av och tilliten till KRAVmärkningen var högre än för den EU-ekologiska märkningen. Vidare indikerade resultatet att de med högre ålder, ett större intresse för mat, miljö och djurvälfärd, samt bosatta i län med en högre densitet av företag med höns har högre subjektiv och objektiv kunskap. Ur ett bredare perspektiv visade studien att miljömärkningar enbart är något effektiva i att överbrygga det mentala avståndet, då respondenterna i högre utsträckning var osäkra på märkningarnas kriterier än vad de hade både objektiv och subjektiv kunskap. Däremot finns det begränsningar med studien som behöver uppmärksammas, såsom en limiterad urvalsstrategi, en överrepresentation av enkätfrågor berörande djurvälfärd, samt en tydlig geografisk skevhet i urvalet. Det strategiska urvalet medförde även begränsade möjligheter för att generalisera till en högre nivå än studien, men uppsatsen har fortfarande gett en viss insikt i problemområdet.

Description

Since consumers in Sweden usually access food through commodified markets, where several products have been produced at a great spatial distance from the market, there is a mental distance between consumers and food production. In other words, consumers have a knowledge gap about the foods’ social, ecological and economic conditions. Eco-labels aim to provide consumers with environmental information, however, some limitations is hampering the knowledge situation. This thesis aimed to increase the understanding of consumer knowledge about eco-labels by comparing and analysing the knowledge of Swedish consumers aged 18-75 years about the criteria included in the KRAV-label and the EU organic label of eggs. By using a strategic sample strategy, 187 participants were gathered via Facebook. The participants answered an online survey whose results were presented quantitatively. The survey tested both the subjective and the objective knowledge of the eco-labels criteria, which corresponds to what consumers think they know and the knowledge that matches reality, respectively. The results showed that the subjective and objective knowledge was higher for the KRAV-label than for the EU organic label. The differences were shown to be affected by the higher degree of recognition and trust in the KRAV-label. Furthermore, those of higher age, a greater interest in food, the environment and animal welfare, and living in a county with a greater density of companies with hens were shown to have higher subjective and objective knowledge. From a broader perspective, the study showed that eco-labelling is only somewhat effective in overcoming the mental distance since participants were to a greater extent uncertain about the labelling criteria than they had both objective and subjective knowledge. However, there are limitations to the study that need attention, such as a limited sample strategy, an overrepresentation of survey questions regarding animal welfare, as well as a geographically biased sample. The strategic sample strategy offered limited opportunities to generalise to a higher level than the study, but the thesis has still provided some insight into the problem.

Keywords

Mentalt avstånd, miljömärkning, konsumenter, subjektiv och objektiv kunskap, livsmedel, hållbar konsumtion

Citation

URI

http://hdl.handle.net/2077/66231

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Kandidatuppsatser / Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för kulturgeografi (2013-)

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By