LÄRARES KOLLABORATIVA LÄRANDE En studie av förutsättningar för lärares kollaborativa arbete

Abstract

Enligt forskning är den typ av kollegialt lärande som har positiva effekter på elevers lärande kollaborativt. Denna studie undersöker de strukturer som skapar förutsättningar för ett mer utvecklat respektive mindre utvecklat kollaborativt lärande. Detta i syfte att identifiera det som gör att det faktiskt fungerar. Den sociologiska nyinstitutionalismen användes som den teori genom vilken de strukturer som omger det kollaborativa lärandet undersöktes. Enligt denna teori är det av central betydelse att vara medveten om att de organisationer som vi befinner oss i, till exempel på våra arbetsplatser, existerar och utvecklas i relation till den institution som konstituerar dem. I denna undersökning benämns dessa som strukturer. Dessa formas och förändras som ett resultat av människors handlande. Institutionen består av tre element; det regulativa, det normativa och det kulturellt-kognitiva. Dessa element står i relation till och påverkas av varandra. Metoden bestod av en jämförande fallstudie. Då sammanlagt sex kollaborativa lärgrupper i en kommun i Sverige undersöktes blev fallstudien multipel. Genom en webbaserad survey med 29 svar gjordes ett urval för studien. Som grund användes Hargreaves och O´Connors grundsatser om det kollaborativa lärandet. Utifrån svaren i densamma kunde tre lärgrupper identifieras som iscensätter ett mer utvecklat lärande respektive tre lärgrupper med ett mindre utvecklat lärande. I semistrukturerade intervjuer med lärgruppernas lärledare som respondenter undersöktes skillnader i de strukturer som skapar förutsättningar för lärgrupperna. Datan analyserades med hjälp av den sociologiska nyinstitutionalismens element och i nästa steg strukturerades resultatet i de ämnen som materialet kodades i. Skillnader noterades i de mer utvecklade respektive mindre utvecklade lärgruppernas beskrivningar av sitt kollaborativa lärande. Dessa skillnader var störst i det kulturellt kognitiva elementet, det vill säga i hur man såg på meningen med sitt lärande. I de mer utvecklade grupperna beskrevs lärandet som en process som är gemensam med, utgår från och i det närmaste kunde ses som en biprodukt till elevernas lärande. I de mindre utvecklade grupperna fanns en förståelse av syftet som utvecklande av den individuella kompetensen hos läraren snarare än elevernas kunskaper. Förståelserna i det kulturellt kognitiva elementet gick igen i det normativa elementet. I beskrivningarna av det regulativa elementet fanns också skillnader i uppfattningen av de förväntningar som kommunen hade på lärandet. Resultatet visar på vikten av att arbeta för en förankring av syftet med det kollaborativa lärandet.