BERÄKNING AV AKVATISK HABITATAREAL I ETT VATTENDRAG Exemplifierat genom Rolfsåns avrinningsområde

Abstract

Studien med beräkning av Rolfsåns akvatiska habitatareal beskriver, med hjälp av tillämpning av geografiska informationssystem (GIS) samt fältundersökning av flodfårans bredd, den rumsliga utbredningen samt förändringar av habitatarealen nedströms Rolfsåns avrinningsområde. Vidare undersöker studien vilka faktorer som påverkar sambandet mellan tillrinning och flodfårans bredd, detta görs genom hydrologisk modellering. Syftet med studien är även att undersöka med vilken säkerhet uppskattningen kan göras med fält och GIS-mätningar av vattendragets bredd och därmed habitatareal. Studien visar att terrängen är mer kuperad i norra avrinningsområdet och flackare i söder. En flackare terräng bidrar till att habitatarealen ökar i södra avrinningsområdet. Brantare lutning i norr resulterar i att fler flodfåror bildas, där även flödeshastigheten generellt är starkare. Brantare lutning bidrar till större risk för att vegetation och organiskt material rasar ner i vattendraget. Detta är en bidragande faktor till att flodbankar bildas som bromsar flödeshastigheten. Marktäcket består huvudsakligen av öppen mark följt av barrskog. Hög vegetation kan minska risken för ras av organiskt material men även sänka vattnets temperatur när grenverk skuggar vattnet. Jorden i studieområdet, som främst består av postglacial lera, leder till långsam vatteninfiltration och påverkar främst tillrinningen i norra avrinningsområdet. Vidare tenderar vårsäsongen vara den period under året då flödesaktiviteten och vattennivåerna är som högst. Studien visar även att uppskattningen av fårans bredd i GIS och i fält har en relativt stor överensstämmelse men avvikelser hittas där mätningar i fält tenderar att vara kortare än i GIS.