Kvalitet i hållbarhetsrapporter En kvantitativ studie som jämför kvalitet i bestyrkta hållbarhetsrapporter med icke-bestyrkta.
| dc.contributor.author | Engvall, Isabelle | |
| dc.contributor.author | Illiano, Isabella | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
| dc.date.accessioned | 2020-10-12T07:25:12Z | |
| dc.date.available | 2020-10-12T07:25:12Z | |
| dc.date.issued | 2020-10-12 | |
| dc.description.abstract | Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhetsrapportering är lagstadgat sedan 2017 men kvalitetssäkring av innehållet är frivilligt för svenska företag. Bestyrkande av icke-finansiell information anses öka trovärdighet och kvalitet samt möjliggör upptäckt av interna hållbarhetsrisker som skulle kunna skada företagens marknadsförtroende. Syfte: Att undersöka om bestyrkande av hållbarhetsrapporter ökar dess kvalitet i jämförelse med icke-bestyrkta rapporter. Avgränsning: Studiens urval har avgränsats till ett stickprov på 100 stora svenska aktiebolag som omfattas av lagkravet att hållbarhetsrapportera. Referensram: Utifrån tidigare studier definieras kvalitet som tillgänglighet, tillförlitlighet och strategisk förankring. Den teoretiska referensram som används i studien är legitimitetsteorin och intressentteorin. Tidigare forskning presenteras inom området kvalitet relaterat till icke-finansiell information och kvalitetssäkring av innehållet i hållbarhetsrapporter. Metod: Studien har ett deduktivt tillvägagångssätt där en forskningshypotes legat till grund för hypotesprövning. Slutgiltiga urvalet som använts är 100 hållbarhetsrapporter varav 51 är bestyrkta och 49 är icke-bestyrkta. Kvalitet utgör studiens beroende variabel där den huvudsakliga förklaringsvariabeln är bestyrkande. För att minimera risken att dra felaktiga slutsatser har förklarings- och kontrollvariabler använts. Metoden för att analysera datamängden är deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt multipel regression med syftet att förkasta eller acceptera forskningshypotesen. Resultat och analys: Bestyrkta hållbarhetsrapporter uppvisar en bättre kvalitet i samtliga undersökta kategorier. Kvalitet är statistiskt signifikant med bestyrkta rapporter och storlek på företag med en signifikans på 0.000. Slutsats: Företag som bestyrkt hållbarhetsrapporten upprätthåller bättre kvalitet i jämförelse med företag som inte bestyrkt rapporten. Förslag till vidare forskning: Att genomföra likartad studie fast i större omfattning. Ett annat förslag är att undersöka validiteten i hållbarhetsrapporter och om det skiljer sig mellan företag som bestyrkt rapporten eller inte. | sv |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/66681 | |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
| dc.relation.ispartofseries | 2020-34 | sv |
| dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
| dc.subject | Hållbarhetsrapport, kvalitet, bestyrkt | sv |
| dc.title | Kvalitet i hållbarhetsrapporter En kvantitativ studie som jämför kvalitet i bestyrkta hållbarhetsrapporter med icke-bestyrkta. | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.type.degree | Student essay | |
| dc.type.uppsok | M2 |