Kartläggning av informationsutbyte i containerhamnar En fallstudie kring svenska hamnars accesshantering

Abstract

Att transportera gods via fartyg är ett av de mest kostnadseffektiva och miljöskonsamma transportslagen idag. Cirka 95 procent av Sveriges import och export sker idag via sjöfart och de svenska hamnarna har kommit att bli centrala för landets ekonomi och för att länka samman Sverige med resten av världen. Just containerfrakter har koncentrerats allt mer till Sverige och i synnerhet Göteborgs Hamn som blivit Nordens största containerhamn. Ett påtagligt problem med att frakta containrar är det stora gapet av kapacitet mellan sjöfart och landtransporter. För att bemöta problematiken krävs det ett sömlöst flöde inne i hamnterminalen där informationsutbyte är nyckeln, men i dagsläget lider intermodala transporter av undermålig informationsutbyte. I ett försök att finna lösningar som minskar de negativa effekterna av bristfällig informationsdelning initierades projektet DREAMIT 2.0 primärt av forskaren Stefan Jacobsson. Projekten behandlar forskningsområdet access management som handlar om processer där olika aktörer får tillgång till en terminals resurser. Relevant och tidsenlig information blir således grundstenar inom access management. Det är i linje med DREAMIT 2.0 som denna uppsats utgår från. Uppsatsens syfte är att undersöka och kartlägga vilka accesshanteringstjänster som svenska containerhamnar arbetar med för att uppnå effektiv accesshantering. För att uppfylla syftet, svarar uppsatsen gentemot följande frågeställningar:

Vilka accesshanteringstjänster för landtransporter använder svenska hamnar? Hur påverkas turnaround tider av accesshanteringstjäsnter? Vad skiljer appliceringen av accesshanteringstjänsterna mellan stora och små hamnar? Kartläggningen inkluderar tre kvalitativa intervjuer med tre större svenska containerhamnar, samt en enkätundersökning där sex mindre svenska containerhamnar har deltagit. Författarna till denna studie använde både befintlig teori och information som samlats in både före och efter intervjuerna. Detta bidrog till att skapa en grund för att utforma intervjufrågor samt gav utrymme för att integrera ny teori baserat på de svar som framkom under samtalen. Genom att relatera insamlad empiri med befintlig teori drar uppsatsen slutsatsen att accesshanteringstjänster existerar i varierande utsträckning och att storleken inte verkar vara en avgörande faktor för användandet. Tjänsterna tycks även leda till minskade turnaround tider, men där det inte står klart exakt i vilken grad de olika tjänsterna påverkar turnaround tider.