PHILLIPSKURVAN SOM PROGNOSVERKTYG I SVERIGE - En kvantitativ studie

Abstract

Syfte: Att undersöka om Phillipsmodellen ger en bättre prognos jämfört med en modell som enbart baseras på tidigare inflation.

Teori: Teori kring den klassiska modellen av Phillipskurvan samt en tidigare studie av Phillipskurvan i Sverige, skapad av Klas Fregert och Lars Jonung, 2014. Litteraturstudie av ett antal studier kring Phillipsmodellen som prognosmetod, med fokus på USA och Sverige.

Metod: Analysen bygger på en utvecklad och beprövad modell av Phillipskurvan, först utvecklad av Stock och Watson (1999a). Tidigare beprövad av bland annat Atkeson och Ohanian (2001), Stock och Watson (2008) samt Dotsey et al. (2017). Som modellselekteringsverktyg används Aikaike Information Criterion (AIC) och data inhämtas från Statistiska Centralbyrån från 1980–2018.

Resultat: Studien visar på att inflationsprognoser innehållande parametern arbetslöshet ger en bättre prognos än den naiv modell vi jämfört med. Studien visar på makroekonomiska teorier om att Phillipskurvan går att använda som prognosmetod för penningpolitiska beslutsfattare. Studien styrker Stock och Watsons tidigare studier från 1999 och 2008 men går emot Atkeson och Ohanian och Dotsey et al. studier från 2001 respektive 2017.