Gitarrist nu, inte sedan! Utveckling av läromedel för gitarr

Abstract

Köerna till kulturskolans gitarrlärare är långa. Många elever som vill lära sig att spela gitarr väljer därför att gå sin egen väg genom att försöka lära sig själva. För att få ut mesta möjligt av sina självstudier gäller det att hitta ett lämpligt läromedel. Många gitarrböcker som utger sig för att vara självstudiematerial innehåller dock alltför vaga beskrivningar eller invecklade begrepp för att fungera friktionsfritt i praktiken. Vidare griper andra böcker över ett alltför stort område för att vara överskådliga. En tredje grupp läromedel som utger sig för att vara anpassade för självstuderande nybörjare kräver i själva verket en relativt stor förkunskap eller rent av lärarledd undervisning. Många av marknadens läromedel lägger stor vikt vid en långsam progression genom gitarridiomatiska svårigheter i form av konstruerade övningar som eleven måste genomgå för att lära sig spelet. Genom detta frånhålls eleven kontakt med djupare musikaliska upplevelser fram till dess att han eller hon anses mogen och kapabel att börja spela hela musikstycken . Det är tveksamt om en undervisning utifrån detta synsätt tar hänsyn till elevens särart eller personliga utveckling, vilket kan få följder för elevens motivation. I uppsatsen diskuteras och ges prov på ett annat förhållningssätt till elevens lärande i utformandet av läromedel, där elevens musikaliska upplevelse flyttats från periferin till centrum. Syftet med denna uppsats är: • Att undersöka pedagogiken i de självstudiematerial som dagens unga gitarrister erbjuds • Att framställa två individuella läromedel för gitarr samt • Att testa dessa läromedel i praktiken och utvärdera resultaten