Det osynliga arvet från brandövningsplatser En analys av spridningsförutsättningar för PFAS4 till privata brunnar i Tunaberg och Rörberg

Abstract

De fyra vanligast förekommande per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS4) är svårnedbrytbara kemikalier som under lång tid har använts i brandsläckningsskummet aqueous-film forming foam (AFFF). På grund av PFAS4 höga mobilitet och långsamma nedbrytning finns det en risk för att det sprids till mark, yt-och grundvatten kring brandövningsplatser. Kontaminering av grundvatten kan innebära en spridning av PFAS4 till privata brunnar, där ett långsiktigt intag via dricksvattnet kan innebära allvarliga hälsorisker för brunnsägarna. Syftet med denna uppsats är att undersöka spridningsförutsättningar för PFAS4 från brandövningsplatser genom analys av geologiska, hydrologiska och topografiska förhållanden i studieområdena Tunaberg och Rörberg, samt bedöma den potentiella risken för spridning av PFAS4 till privata brunnar. Studien utfördes genom att i GIS undersöka markens genomsläpplighet, grundvattnets strömningsriktning, den privata brunnens avstånd till närmaste brandövningsplats samt brunnsdjup som relevanta spridningsförutsättningar för PFAS4. Dessa förutsättningar användes därefter i en multikriterieanalys (MKA) för att bedöma den relativa spridningsrisken från brandövningsplatser till privata brunnar inom studieområdena. I resultatet bedöms lokala naturgeografiska förhållanden ha stor betydelse för PFAS4:s potentiella spridningsrisk till privata brunnar. Detta illustreras av skillnaderna mellan studieområdena då det i Tunaberg tyder på att ytavrinning har en större betydelse eftersom området består av mer mark med låg genomsläpplighet. Marken i Rörberg kännetecknas istället av en högre genomsläpplighet och därmed potentiell spridning av PFAS4 över längre avstånd via både yt- och grundvatten. Studien belyser vikten av platsspecifika analyser vid bedömning av PFAS4-relaterade risker i dricksvatten, särskilt i områden där hushåll är beroende av privata brunnar. Den genomförda MKA:n kan fungera som ett stöd för brunnsägares riskbedömning av den egna brunnen, speciellt i situationer där provtagning är kostsam eller svår att genomföra. Detta verktyg har potentialen att både utvecklas och anpassas vilket är av vikt då studier som behandlar PFAS4-spridning till privata brunnar i svensk kontext är få.