RIKSDAGENS NYA SPRÅK En kvantitativ innehållsanalys av svenska parlamentstal i en tid av medialisering

Abstract

Studien syftar till att undersöka svenska politikers retorik i riksdagen i en tid av ökad medialisering. Tidigare forskning har belyst hur politiken påverkas av medialiseringen, men brister i empiriska testningar som prövar dessa i processer i realiteten, särskilt i svensk kontext. Två aspekter av medialisering som tidigare forskning lyfter är ökad personifiering och minskad ideologi. Det är trender som kan förväntas i svenska politikers retorik i takt med att politiker i högre grad anpassar sig till medielogiken för att nå väljare. Genom en kvantitativ innehållsanalys med lexikonbaserad metod undersöker denna kandidatuppsats personifiering och ideologi, som två aspekter ur medialiseringsprocessen. Studiens empiriska undersökning görs på samtliga parlamentstal från Sveriges riksdag under perioden 19742022, genom två teoretiskt förankrade lexikon. Resultaten presenteras sedan genom grafer och regressionsanalyser med valår som dummyvariabel. Resultaten visar att personifiering har ökat över tid medan ideologiska begrepp har minskat, vilket ger stöd till de två ställda hypoteserna. Även om andra förklaringar inte kan uteslutas, bidrar studien med förståelse för medialiseringen roll i dessa förändringar. Trendernas grafer uppvisar variationer med toppar och dalar vilket pekar på behovet av vidare forskning för att helt förstå vad som förklarar personifiering och ideologi. Studien uppfyller dock sitt syfte och bidrar till insikter om hur svensk parlamentarisk retorik har förändrats i en tid av medialisering.