FÖRÄNDRADE LEDNINGSPROCESSER MED VISION, SYFTE OCH MÅL SOM UTGÅNGSPUNKT Rektorer i förskolan utvecklar sin praktik

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rektorer i förskolan beskriver att de genomför förändringar i förskolans ledningsprocesser och sitt ledarskap med stöd av teoretiska begrepp inom organisationsforskning och management. Frågeställningarna söker svar på hur rektorernas översättningsprocess sker samt vad som blir framträdande i översättningarna. Teori: I studien används aktionsforskning som teoretisk ansats. Översättningsteorin (Røviks, 2008) används för att analysera insamlade data. Översättningsteorin är en organisationsteori som beskriver vad som händer när idéer plockas ut från en organisation och tas om hand i en ny. Översättningen sker genom två processer, dekontexualisering och kontexualisering. I studien används kontexualiseringsprocessen för att undersöka hur rektorer i förskolan förändrar och utvecklar sin ledningspraktik. Centralt begrepp för studien är bärande idé som används för att beskriva väsentliga delar av översättningsprocessen. Metod: Studien har aktionsforskning som metodologisk ansats. Studien är en del i ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla nya metoder och arbetssätt som kan stödja rektorer i arbetet med att styra, leda och organisera förskolan. I studien ingår sex rektorer i förskolan och insamlingen av data har skett genom intervjuer. Översättnings-teorin har använts som analysverktyg. Resultat: Teoretiska begrepp inom organisationsforskning och management stärker rektorernas ledarskap och de upplever en ökad trygghet vid beslutsfattande. Medvetenheten kring på vilka grunder som beslut fattas och dess betydelse för verksamheten har blivit tydligare för både rektorerna själva och för medarbetarna. Rektorerna har identifierat och påbörjat förändringar i sina respektive verksamheter. Framträdande i översättningarna är en förändrad syn på begrepp där vision, syfte och mål blev särskilt betydelsefulla för planering och organisering av verksamheten. En förändrad syn på kvalitet där nya tankar om uppföljning och målrelaterat arbete blir också framträdande. Rektorerna har fått en ökad förståelse för hur viktigt bemanning och schemaläggning är och har blivit stärka i att själva bli ägare över processen där det handlar om att möta och hantera en stark kultur som finns inom förskolan gällande bemanning och schemaläggning.