Att leva i två kulturer – socialtjänstens syn på familjehemsplacerade barn med utländsk bakgrund

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten hanterar familjehemsplaceringar av barn med utländsk bakgrund i svenska familjehem. De behandlade områdena är Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Lärjedalen i Göteborg. Områdena är utvalda genom gemensamma faktorer som många ensamstående föräldrar, hög invandrartäthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frågeställningar berör matchningen mellan barn med utländsk bakgrund och svenska familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och familjehem samt hur socialtjänsten tar hänsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjänsten samt litteratur inom området. En familjehemssekreterare samt en enhetschef i varje stadsdel har blivit intervjuade på sina respektive arbetsplatser. Studiens resultat tyder på att ytterst få av barnen med utländsk bakgrund i de aktuella områdena är familjehemsplacerade i svenska familjehem. I stor utsträckning arbetar stadsdelarna enligt nätverksteorin och fokuserar på placeringar inom barnets befintliga nätverk. I de fall barnen var placerade i svenska familjehem hade respektive stadsdel fokus på olika aspekter av placeringen, men arbetssätten och tankarna visade sig ändå vara tämligen likartade mellan områdena.